Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gråmunkeklostret, förorsakade mycken oro i hufvudstaden
genom sitt blinda omvändelsenit, och anses varit en af de
förnämsta orsakerne till denne konungs Öfvergång till
kathol-ska läran. Riddarholmskyrkan uppläts till Laurentii
begagnande och han inrättade derstädes ett kollegium, hvarest han
undervisade ungdomen. Till minne af honom visas ett rum
midt öfver sakristian, som ännu bär namnet Klosterlasses
kammare. Under Sigismunds korta regering utbröto i full låga de
religionstvister, som under hans faders tid glimmat under askan.
En af konungens polska betjenter, vid namn Brunswick, dog
1593. Katholikerne ville då begrafva honom i Gråmunkeholms
kyrka, men rådet tillstyrkte att detta skulle ske på Clara
kyrkogård eller på Södermalm. Icke destomindre försiggick
begraf-ningen i denna kyrka på det högtidligaste ”med ljus, kors, fana,
sång och likpredikan” samt andra katholska ceremonier. Då
förklarade lutherske presterne kyrkan för vanhelgad samt att de
icke mer ville predika der. De klagade derjemte hos konungen,
men i stället att ens besvara detta deras klagomål, lät han, då
en till musikant förklädd prest i ett slagsmål blifvit dödad,
förnya detta uppträde. Den 20 November försiggick begrafningen.
200 hejdukar åtföljde med laddade gevär liktåget. Då det inkom
i kyrkan hade prinsessan Annas hofpre dikant, Olof Simonis,
som ville förhindra detta, uppstigit på predikstolen, slagit dörren
i lås bakom sig och ställt några djeknar derframför såsom vakt.
När hejdukarne fingo se detta, uppstod ett förfärligt tumult,
hvarvid en person dödades, flere djeknar sårades och Olof
Simonis med nöd undkom. Snart spridde sig ryktet härom i
staden, borgrarne sammanskockade sig beväpnade for att ila
sina trosförvandter till hjelp, och man talade om att röra
stormklockan. Rådet skickade deputerade till konungen, men denne
tog icke ett enda steg för att hämma oväsendet. Slutligen
lyckades det genom vänligt tilltal borgmästarne att för denna gång
blidka de uppretade sinnena och återställa lugnet.
När namnet på hela holmen, och således äfven på kyrkan,
förändrats till det närvarande, är ganska osäkert. Det troligaste
är dock, att efter riddarhusets uppförande den närbelägna
holmen på 1630-talet erhållit sitt nuvarande namn, såsom
Stockholms tänkebok för 1637 intygar, hvaruti Riddarholmen redan
nämnes, men säkert är, att sedan de förnämste riddersmännen
uppfört sina palatser på denna holme och skaffat sig hviloställen
i den dervarande kyrkan, folket börjat kalla denna holme för
Riddarholmen, hvilket sedan, då hofvet äfven ditflyttade,
för-anledt ett påbud om en förändring af dess fordna benämning.
1699 reparerade» tornet, hvaruti ett nytt urverk uppsattes.
Såsom ett prof af ovanlig kallblodighet och djerfhet anföres, att
då den nya väderflöjeln 1700 skulle uppsättas, kopparslagaren
N. Palm, som åtagit sig detta, på uti tornefc inslagna jernspetsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
