- Project Runeberg -  Stockholmska promenader. Hufvudstadens historiska minnen, offentliga inrättningar, förnämsta byggnader och andra föremål, som förtjena att ses, jemte ströftåg genom Stockholms omgifningar. En handbok såväl för resande som för Stockholmsbor /
324

(1863) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommenderade detsamma, och under hela
Tretioåriga Kriget Konungens Hofregimente, hvilken
benämning dock stundom omvexlade med dem af
Gula Brigaden, Gula Regimentet eller
Mansfelds, Teuffels, Nils Brahes Regimente,
efter dess chefer. De bägge första kompagnierna
deraf hette imellertid särskildt “Konungens Lifgardie“
och bestodo af “uppvaktare“ och “drabanter“; men
från Carl XI:s tid benämdes hela truppen Lifgardet
till fot,
hvilket namn af Gustaf III ändrades till
Konungens blå och gula Lifgarde. Redan
1792 fick regimentet dock namn af “Svea
Lifgarde
“, men kallades under Gustaf IV Adolfs tid
åter Lifgardet till fot, tilldess det efter den
misslyckade landstigningen vid Helsinge af samma
konung degraderades och efter sin nyutnämda chef
benämdes Fletwoodska Regimentet. Denna orättvisa
mot den tappra truppen godtgjordes dock 1809, då
den återfick benämningen Svea Garde, hvilken
snart ändrades till Svea Lifgarde, som
regimentet ännu heter, och i hvilken egenskap det
innehar första nummern bland de egentliga arméens
regimenter och korpser.

Vi kunna naturligtvis icke uppehålla oss med
detta regimentes historia i detalj, men vilja dock
anmärka, att dess styrka och fördelning varit högst
olika under olika tider. Under den äldsta tiden
innefattade det på hvarje kompagni ett visst antal
s. k. “adelsbussar“, med högre aflöning än det öfriga
manskapet. I slaget vid Lützen utgjorde det 1,221
man och blef då nästan tillintetgjordt, men
uppsattes åter och deltog i det olyckliga slaget vid
Nördlingen 1634. Efter Westphaliska Freden utgjordes
det af 2000 man på 12 kompagnier, af hvilka fyra
lågo i Stockholm och 8 i Riga; år 1700 var
kompagniernas antal 18; år 1703 utgjorde de ända till
24. Åter tillintetgjordt genom slaget vid Pultava,
uppsattes det på nytt, ehuru med mycken svårighet,
fastän Carl XII anbefallde biskoparne att till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:43:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tgstoprom/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free