- Project Runeberg -  Stockholmska promenader. Hufvudstadens historiska minnen, offentliga inrättningar, förnämsta byggnader och andra föremål, som förtjena att ses, jemte ströftåg genom Stockholms omgifningar. En handbok såväl för resande som för Stockholmsbor /
362

(1863) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

processionen, föremålet för hela den sorgligt
högtidliga ståten och för alla de nyfikna blickarna, de
ofta hånfulla, ofta också medlidsamma
anmärkningarna från det oräkneliga medföljet, antingen
färdades på en blygsam kärra, med en prestman vid
sin sida, eller, beledsagad af presten, till fots
vandrade den tunga vägen, hvars mål var — Göthens
Malmgård
, såsom det lägre folket i Stockholm
brukade kalla den utanför Skanstull belägna
afrättsplatsen och galgen, hvilken fått detta namn efter
den första, som der aflifvades, en viss Erik Andersson
Göthe, hvilken här hängdes år 1736. Sednare
tiders humanitet har ändtligen afskaffat den fordna
ohyggliga ståten vid dessa tillfällen, då den arma
syndaren, “så väl beredd och så nöjd att få dö!“
som de fromma gummorna brukade uttrycka sig,
fördes igenom en hel tätt befolkad stadsdel ut till
den plats, der hans hufvud skulle falla för bilan,
och på hela den långa vägen hade blott en enda
hvilostation, vid den ännu qvarbefintliga källaren
Hamburg, der den sista styrkdrycken räcktes honom
i ett glas, som ännu lärer förvaras derstädes. Dessa
icke så sällan återkommande tillfällen voro ett slags
högtider för en viss del af hufvudstadens befolkning,
och om den lifdömde förstått att väcka ett visst
interesse, kunde man till och med få se präktiga
ekipager, fullsatta med gudsnådliga damer, följa
honom till vägs; ja, det hände någon gång, — såsom
händelsen särskildt var med den beryktade Breitfeldt,
— att öfver den sandgrop, hvari den afrättade
nedgräfdes, ett blomsterregn ströddes af fromma händer,
hvilka leddes af hjertan, som öfverflyglat
omdömesförmågan. Som sagdt, dessa skådespel få vi nu
icke längre se. Det förfinade barbari, som fordom
utmärkte dessa tillämpningar af lagens hämdedomar,
har försvunnit. “Göthens Malmgård“ faller i grus,
och de spegelblanka fönstren i Götgatans nybyggda
palatser skola icke behöfva blygas för att hafva
bevittnat ett skådespel, som icke längre passar för en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:05:55 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tgstoprom/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free