Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En flugas lefnadshistoria. (Mikroskopiska Bilder, pl. 2 och 3.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flugan talrika slägtingar; men då ingen af dem hade känt sina
föräldrar, så visste också ingen huru nära eller fjerran kusinskapet kunde
varå. En lärd man ville dock påstå att det åtminstone vore möjligt att
de tusende som på eftersommaren svärma omkring i mjölkskålar och
sopptallrikar, i boningsrummen och i uthusen, allesammans skulle kunna
härstamma från ett enda flugpar, som om våren krupit fram ur
gödselhögen på bakgården. Ty, sade han, en fluga behöfver icke mer än
en månads tid för att från en liten larv växa ut till en fulländad
insekt, hvilken sjelf är i stånd till att i sin tur lägga ägg. Om
således den ena flugan i slutet af April lagt sina 80 ägg (stundom är deras
antal ännu större) så skulle i Juni 80 lefvande flugor deraf uppkomma.
Räkna vi nu jemt hälften till det manliga och hälften till det qvinliga
slägtet, så få vi redan i September i rundt tal tvåhundra millioner,
och om en mild höst tillåter ännu en sjette utkläckning, hvilket
äfven stundom förekommer, så skulle det till och med kunna blifva
åtta tusen millioner. Nu kunna många millioner flugor, såsom
maskar (larver), puppor eller färdigbildade djur, hafva blifvit uppätna af
andra skapade varelser och det blir ändå tillräckligt många öfver för
att som moln falla öfver allt hvad som förekommer ätbart i huset.
Frosten hade dödat de öfriga och blott denna enda hade
räddat sig; men talrika puppor lågo här och der högtals qvar i alla
vinklar och vrår, för att efter en lång vintersömn ånyo uppvakna till
nästa vår.
Framför oss på bordet ligga några kringströdda sockersmulor och
strax är vår lilla läckergom till hands och håller dem till godo. Det
knäformigt böjda sugröret, som framtill är utspändt som en svamp och
sugöppningen invid knäböjningen, har vid basen svarta munspröt (palper).
Dermed fuktar flugan först sockret och derpå suger hon upp der,
så snart det blifvit upplöst; ty hon förmår blott att förtära det som
är i flytande form.
De lärde egna en synnerlig uppmärksamhet åt vingådrorna, ty
på dessa skilja sig de olika flugarterna bäst från hvarandra, och det
gifves deraf på jorden icke mindre än 30-40 tusen slag.
Hos den vanliga husflugan finnes på vingspetsen en tväråder,
hvilken utgör ett bestämdt kännetecken; den böjer sig i vinkel och
förenar sig derpå med ändan på vingen.
Det lilla läckerdjuret framför oss har nyss slutat sin söta måltid
och håller nu som bäst på att putsa sig. Derefter lyfter den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
