Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238:
visor, hvari den ariske herden fordom sjöng om sin
kärlek till sitt hjertas mö.
Då Reva efter en stunds förlopp påminde mig
om, att jag ännu icke låtit dem höra någonting
utprägladt amerikanskt, kände jag mig litet brydd.
Naturligtvis tänkte jag först på Paynes*) vackra
lyrik. Men den skulle kunna vara skrifven af en
engelsman. Den är i sjelfva verket känd och älskad
af många i England, som ej ana, att den icke
härstammar från detta land. För första gången insåg
jag, att vi i den sista generationens "Minstrel
Me-lodies" komma närmast en utprägladt nationel musik.
Jag kunde icke en enda sång hel och hållen
och mina åhörare måste derför nöja sig med ett
par delvis improviserade verser från "Nelly Gray"
och "Susanna, gråt ej så". Till någon förvåning
for mig väckte dessa sånger ännu större intresse
än de förra. Den sistnämnda melodien föll Reva i
smaken; hon skref ord till den, Ulmene arrangerade
musiken, och inom en månad kände hvar familj i
hela verlden densamma. Allt, som var vardt att
lära känna, spred sig på otroligt kort tid öfver hela
jorden.
Genom dessa sånger kommo vi helt naturligt
att tala om slafveriet och om den kamp, som ledde
till dess upphörande på vår kontinent. Jag hörde,
att "Onkel Toms stuga" var en af de få böcker,
som trots så många århundradens förlopp fortfarande
voro populära. På grund af språkets förändring
hade man måst utgifva den ena bearbetningen efter
*) Payne, född i Newyork, ar författare till s&ngen "Homo
svreet homo". öfvs. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
