Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Ismar får se en gammal bekant - 34. Boston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306:
anda lifvade medborgare, som skänkt det åt staden.
Slutligen uppsattes det här under tak för att
skyddas för vidare åverkan af väderleken.
TRETTIOFJERDE KAPITLET.
Boston.
I den nyss omtalade episoden ur Newyorks
historia ligger ingenting öfverraskande för en
iakttagare, som är van att lägga märke till don
nuva-rando tendensen i denna stad. Men att det liberala,
bildade Boston, den amerikanska litteraturens
fostermoder, att Boston skulle blifva katolicismens
brännpunkt, icke blott för Amerika, utan för hela verlden
— skulle med ett ord i menniskors tankar stå i
förbindelse med allt, som nu står i förbindelse med
Roms namn, det kommer utan tvifvel att väcka
andras misstrogna förvåning i lika hög grad, som
det först väckte min. Men så var det. Då
påfve-dömet fördrefs ur Italien, fann det en tillflyktsort
och ett vänligt mottagande i Nya England. Boston
blef den kyrkas säte, for hvilken dess grundläggare
hyste särskild afsky, och fortfor att vara det under
flera århundraden. Men historien visar oss lika
sällsamma förändringar. Hvilken likhet kan väl
finnas mellan Scipios och Leo X:s Rom? Huru
fullkomligt olika äro icke de föreställningar, som
väckas af samma namn vid dessa olika tidpunkter!
När allt gömmer omkring, är förändringen i fråga
om Boston jemförelsevis obetydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
