Tiden / Första årgången. 1909 / 1 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den svenska kooperationen.

För TIDEN av K ERIKSSON.

Än i dag råder på många håll inom
den svenska fackliga och politiska
.arbetarerörelsen en viss avoghet och
misstro mot den form av arbetarnas
.sammanslutningpåclet ekonomiska
området, som tar sig uttryck i
kooperationen. Visserligen gör man sin
reverens för denna rörelses väldiga
omfattning och styrka i länder, som
England och Tyskland, där
kooperationens monumentala framgångar
ovillkorligen måste framkalla
beundran och respekt. Och man ger
även sitt. fulla teoretiska
erkännande åt denna gren av den
.stora arbetarerörelsen, vars
ekonomiskt omgestaltande makt i
kapitalismen och taktiska betydelse
i klasskampen man har blicken öppen
för. Naturligtvis vet man också, att
kooperationens intima frändskap med
socialismen ypperligt karaktäriseras
redan därav, att clen varmhjärtade
utopiske socialisten Robert Owen
kan betraktas som den engelska
kooperationens fader och att i Belgien
sådana inom den socialistiska.
Internationalen aktade och framskjutna män
söm Anseele och Vandervelde nedlagt
ett storartat och av glänsande resultat

krönt arbete på att få till stånd en
kooperativ rörelse i intim förbindelse
med socialdemokratin.

Allt detta vet man. Och så länge
det gäller utlandet, inser man fullt ut,
vilken förstärkning i arbetareklassens
aktionskraft kooperationen utgör.
Men så snart det blir fråga om den
svenska kooperationen har man
svårt att göra samma erkännande.
Förklaringen ligger ej sällan i
bristande kännedom om kooperationens
väsen. Men clet kan icke heller
förnekas, att vissa företeelser inom clen
svenska kooperationen givit upphov
till denna, misstro.

Den kooperativa rörelsen har ju
aldrig som socialdemokratin haft någon
fast utarbetad teoretisk grund att
bygga på. De principer, som inom
kooperationen visat största
livskraften. äro formulerade av de
världsbekanta 28 Roehdale-pioniärerna, vilkas
verk sedan utfyllts i enlighet med vad
praktisk erfarenhet funnit nyttigt.
Denna frihet från teorier har varit
både en styrka och en svaghet. Den
har hindrat uppkomsten av en
utvecklingen förkvävande doktrin. Men den
har även i rörelsens tidigare, omogna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>