- Project Runeberg -  Tiden / Första årgången. 1909 /
32

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av den stora arbetslöslieten därstädes
ocli därmed sammanhängande
utflyttningar torde man ej behöva räkna med
en omflyttning på grund av den i
vanliga fall så starka folkökningen i
Malmö. Däremot torde den del av
denna stads inkorporeringsfråga, som
be-xör Västra Skräflinge kommun, nu ha
avancerat så långt, att k. maj :t kan
avgöra den så tidigt, att
inkorporeringen med Malmö kan äga rum den 1
jan. 1910. I så fall får Malmö sitt
fjärde mandat, utan att därför
Malmöhus läns södra distrikt förlorar något.

Politiskt betyder det intet för vårt
parti, om Kristian stadskretsen
förlorar ett mandat. Skulle däremot

Finska socialdemokratins 10-års-jubileum.

Den finska arbetarerörelsen har i
dagarna firat 10-års-minnet av sitt
avgörande genombrott. På kongressen
i A b o den 17—20 juli 1899 gjorde
den unga rörelsen sin definitiva
övergång från liberal till
socialdemokratisk färg, hissade klasskampens fana
utan kompromiss oeh lade grunden
till det parti, som nu i tre iantdagsval
tre år å rad efter allmän rösträtt för
män och kvinnor visat sig som
landets största, samlande över 40 proc.
av de väljande kring sitt program ocli
sina kandidater.

Vårt svensk-finska broderorgan
”Folktribunen” ägnar sitt nyss
utkomna illustrerade dubbelnummer för
juni-juli åt 10-års-minnet. Ej minst
intressant är Karl IL Wiiks skildring
från den svenska arbetarerörelsens
första öden i Finland. Bland dem som
då stodo i spetsen är Drockila känd
i Sverge sedan åtskilliga kongresser,
ocli Axel Weudel — nu i Nya Zeeland

— var svensk och redan här hemma
bekant bland järnarbetarna.
För-eningsrättsstriden vid Fiskars bruk
1901 var ett motstycke till vår
Sunds-valls-strid 1899. Men ännu kan.
säger I. Hörhammer i en annan artikel,
den svenska rörelsen i Finland göra
till sina löjtnant Zidéns ord: nu liava
de gått som paddor, nu blevo de efter
igen — efter den genuint finska
rörelsens stormande segertåg.

Malmöhus läns norra valkrets förlora
en plats, så blir det med säkerhet en
plats som socialdemokraterna i
valkretsen eljest erövrat. Huruvida i så
fall denna i Skåne förlorade plats kan
ersättas i någon av de andra kretsarna,
saknar jag möjlighet att bedöma.

Statistiken här ovan giver även
anledning till åtskilliga reflexioner
angående den valkretsindelning, som
1907 något för lätt undslapp
granskningens skärseld. Men måhända
kommer nästa års folkmängdsstatistik att
lämna ännu bättre material, vadan vi
nu spara den saken.

Värnes1 Rydéft.

De finska partiföreningarna
voro 1907 inalles 1.156, med 82,328
medlemmar (därav 18,873 kvinnor,
när skola vi nå fram till en sådan
proportion här hemma?) Sammanlagda
budgeten balanserar på över 2 milj.
mark med en ”ren förmögenhet” på

1,681,000 ni. Den fackliga
rörelsen är däremot relativt svag, blott
omkring 24,000 medl.

Häftet innehåller även hälsningar
från N. E. Ursin och från Sverges
broderparti genom dess ordförande.

Till kapitlet ”partisolidaritet”.

Den på partiförlaget utgivna broschyren
”När de iStaaff’ska lagarna slutligt
anto-gos” har måst sättas till något högre pris
i förhållande till sidoantalet än övriga
broschyrer i samma serie.

Hr Z. Höglund liar funnit sig böra härom
insinuera, att detta skulle ha skett, emedan
denna broschyr ”bara avser att knäcka hr
Staaff och därför bör ha minsta möjliga
spridning”. Vi anse oss därför skyldiga att
meddela, att då partistyrelsen i april beslöt
att komplettera serien även med denna
riksdagsdebatt, det upplystes, att. den måste
ställa sig något dyrare, da den i olikhet med
övriga måste på nytt sättas, emedan
den för riksdagstrycket uppsatta stilsatsen
icke längre stod till förfogande.
Partistyrelsen beslöt dock att utgiva den, och ingen
motsatte sig detsamma, då önskan därom
från några håll livligt uttrycktes.

Vid det sammanträde, där detta
meddelades, var hr Z. Höglund närvarande. Men han
skriver ändå som lian gör. —

Vi begagna tillfallet anbefalla samt ii
ga broschyrer, som ännu stå att erhållit,
till partivännernas spridning. Se omslaget!.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:07:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1909/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free