Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i striden indragna kamrater kanske
dukade under och förlorade vunna
positioner i kampen fram emot en bättre
tillvaro, för att turen måhända sedan
skulle komma även till andra
arbetaregrupper, som lian själv tillhörde.
Han hade nu fått en ohjälplig fläck
på sin karaktär i jämförelse med alla
andra rättfärdiga. I jämförelse till
exempel med alla dessa, som sola sig
i ljuset och därför behärskas av sin
lust att slå ned allt, som kan oroa dem
för mycket i njutandet av sina
förmåner; i jämförelse med de stridande
arbetsgivarna, som på en gång bröto
arbetsavtal i massa, sedan de först
diplomatiskt ordnat det så, att de även
formellt skulle kunna göra det; i
jämförelse med dessa arbetare, som i
kampen för tillvaron av
fattigdom eller andra bevekelsegrunder
skyggt gripa efter det levebröd, som
de strejkande av sin solidaritetskänsla
satt på spel för sig och sina familjer.
Mannen, som stod där såsom en
tiggare, fick kanske dock till sist av
godhet återgå i arbetet. Där
väntar honom emellertid ett nytt så
kallat personligt arbetskontrakt,
rörande . vars innehåll han ej på något
sätt rådfrågats. Det är oklart vad
man vill vinna med detta ”avtal”,
såsom det fortfarande benämnes. Kanske
avser det att öka hans frivilliga känsla
av förpliktelse att under vilka
förhållanden som helst stå kvar i arbetet.
Eller måhända är syftet snarare att
binda honom något mera i länkar
såsom en oförbätterlig brottsling.
Men nej, allt detta kan icke vara
rätt. Det kan ej vara ett verkligt
samhälle, som förbjuder denne
fattige ensamme proletär att bära sitt
huvud lika högt som sina motståndare.
Jag vände mig bort från det sorg-
liga skådespelet av arbetaren, som
tiggde om arbete, oeh för blicken
trädde fram i stället de flammande orden
på historiens blad om den officiella
moralens brist på moral, den i marmor
huggna domen över alla tiders
fariséer och skriftlärde, som bryta de
gudomliga buden ”för sina lagars
skull”.
* *
■k
Med dessa rader är icke meningen
att ingå på frågan, i vad mån
jätte-lockouten ur arbetsgivarnas
synpunkt och storstrejken ur
arbe-betarnas varit påkallade eller kloka
i och för sig eller i följd av
situationen för tillfället. Detta är
författaren för övrigt icke sakkunnig nog att
kunna fullt bedöma.
Vad frågan nu gäller är däremot
först och sist att, sedan striden en gång
ohjälpligt brutit lös, se till att
upplösningen blir rättvis och
samhällsgagne-lig eller med andra ord att det bästa
möjliga göres.av stridens mäktiga
lärdomar. En sådan uppgift blir tyvärr
i mycket liktydig med att till en
början göra front mot det raseri, som på
en mängd håll behärskar den
borgerliga allmänhetens syn på saken i
närvarande stund.
Var och en borde kunna
förmås att för sitt omdöme åtminstone
lägga till grund ostridiga fakta. Ett
sådant faktum är, att en lockout
proklamerats, som i arbetsstriclerna hos
oss för första gången fört in
kampen i jättekrigets former. Ett annat
är, att storstrejken tillgreps såsom
ett nödvärn emot jättelockouten.
Någon möjlighet att bland allt damm,
som nu rives upp, kunna å borgerligt
håll få sikte på en så enkel
utgångspunkt synes alldeles uteslutet. Man
känner, på enstaka undantag när,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
