Tiden / Första årgången. 1909 / 129 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kongressen.

Landsorganisationens
nio-dagars-kongress, från 22 till 30 nov., blev
den värdiga oeh storslagna
avslutningen på den enastående stridsperiod
Sverges arbetare nyss måst genomgå.
De förhoppningar som i Tidens
förra häfte vid kongressens början
uttalades gingo rikligt i fullbordan. I
obruten enighet står den organiserade
arbetarklassen beredd att möta
händelsernas utveckling och besluten att
sätta in hela sin kraft närmast för att
snart återställa vad som försvagats
eller förlorats under kampen. Icke
modlösa och skingrade skaror, utan en
ännu fastare sammansluten, stridsprövad
här blir det som i sinom tid, när
lågkonjunkturerna ej längre stå som
naturligt skyddsvärn åt arbetsgivarnas
positioner, åter upptager
framryck-ningen och under samma klokt
måttfulla, men fasta och säkra högsta
ledning som förut.

Med spänd väntan hade kongressen
motsetts på alla håll, bland arbetarna
själva, för vilka dess utgång betydde
så ofantligt mycket, men. om möjligt
i nästan ännu högre grad inom
fiendelägret, där man på förhand njöt av
densamma som ett slags yttersta dom
för ledningen i ”det vanvettiga stor-

strejksäventyret ”. Att intresset även
gått över landets gränser, därom
vittnade den talrika utländska
representationen, en levande bekräftelse på den
svenska - storstrejkens internationella
innebörd. Och när så dessa 518
ombud för de djupa leder, som nyss alla
genomgått den månadslånga
storstrejkens hårda prov och så många
därutöver nödgats fortsätta kampen under
än svårare förhållanden, dessa ombud
bland vilka ett betydande antal själva
voro offer för arbetsgivarnas
hämndbegär och visste sig upptagna för
framtiden på den nutida klasskampens
proskriptionslistor — när de
samman-kommo och i två. dagar diskuterade
sina förtroendemäns göranden och
låtanden under den tid som gått, så
höjdes icke en röst till klander mot att
storstrejksvapnet tillgripits, det fanns
icke en som pekade på någon
annan väg, vilken efter hans tanke
skulle som sakerna lågo varit bättre
och mera framkomlig! Klarare hade
storstrejkens o u.n d v i k 1 i g h e t som
det självskrivna svaret på
mass-lackoutens angrepp icke kunnat
demonstreras — och en mer
förkrossande dom kunde icke fällas över den
förnumstiga kälkborgar-enfald, som i
denna massresning av Sverges industriella
arbetarklass än i dag ej lyckats upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>