Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•dana underliga invecklade
arbetsgivareförhållanden existera endasi i ”Vorwärts”
fantasi. Med svenska män lia vi att göra
i våra konflikter oeh ”uppbl’åsta manår’)
finner man i alla länder. Vi, som stå i
strid-ens medelpunkt, känna bättre, än man
från utländska observationspunkter kan
bedöma, den ekonomiska oeh organisatoriska
-bakgrunden för den nu påbörjade striden.
En relativt storslagen oeh snabb industriell
utveckling har på båda sidor koncentrerat
.arbetarnas ocih kapitalets intressen.
Landsorganisationen och
arbetsgivareorganisationen äro unga jättar, födda av samma
revolutionära ekonomiska energi, som fort oss
industriellt snabbt xramåt. Icke med
sammanrafsade kosmopolitiska
spekulations-grupper ha vi att förhandla, utan med folk,
fott på svensk: jord, och denna
omstänaig-het, som i viss mån giver striden sin prägel,
är det, som icke låter inpassa sig i ett
liypermarxistiskt schema, dverge år intet
k ol o n ili kn an de exploateringsland, men detta
intryck vinner man av artikeln i
”Vor-värts”. (Som författaren icke hade läst,
när han skrev detta nationella epos!)
Jag ikan för’ min del icke finna mildare
•ord för hela denna framstallning, än just
r,v ils eleda-nde” och ”falsk”. Må
•vara, att det var svenske m ä n (!) man
slogs med; dem skänker jag gärna
kollegerna i ”Soc.-D.”. Jag vill också förskona
dem från att i fråga om arbetsledningen i
svenska industrin citera ”Soc.D. ” själv,
som annars haft en helt annan mening
härom. Jag hänvisar emellertid till ”Ny Tid”,
som just med anledning av den där
episoden behandlade frågan, sedd från en svensk
1 ngen jörs synpunkter.
Den nationalekonomiska litteraturen i
Sverge har i själva verket under
ett århundrade framhållit samma
synpunkter som ”Vorwärts”, med
påvisande av svenska överklassens
goddags-p’i’lts-karaktär. Så har Carl af Forsell i
"början av förra århundradet i ett intressant
verk (tysk översättning av Freese, Lubeck
1835, ”Statistik von Schweden ”) skarpt
understrukit, att de högre samhällsklasserna
höllo det för ”.under sin värdighet att
befatta sig med fabriksväsende”. I det stora
statistiska arbetet av Agardh och Ljungberg,
”Statistik över Sverge”, Karlstad .1854,
finns liknande klagomål.
Men man svarar mig väl att Forsell är
omodern, Agardh och Ljungberg skrevo
1854, men sedan dess har Sverges grandiosa
överklass lagt sina förfäders dåliga
egenskaper alldeles å sido! Det är då egendom-
ligt att en sådan auktoritet i det nutida
Sverge som prof. Cassel i nov. 1909
djärv-des påstå, att en riktigt äkta svensk
över-klassare börjar sin dag med en sup och en
flaska pilsner, och att fortsättningen av
dagen går i samma stil.
Att det icke skulle ha varit utlänningar,
som med sitt kapital förstått att exploatera
Sverges naturrikedomar är en ny upptäckt.
Moderna svenska författare, icke de yngsta,
men från 70- och 80-talet, plägade gärna
ställa någon dansk, tysk eller judisk
köpman såsom typ för industriella bondfångare
i Sverge. De ha då väl icke alldeles
uppdiktat den typen, förmodar jag. En förfrågan
hos Strindberg kunde kanske skaffa
klarhet däröver. Men annars får jag hänvisa
t. ex. till gamle förstakammarledamoten
Cl. Adelsköld, som ännu i sina ”Uttalanden
i Malmfrågan” år 1907 bittert beklagade
sig över utlänningarnas framfart i landet,
därför att svenskarna själva voro för tröga
att tillvarataga sina industriella intressen.
Ett annat exempel. ”N. D. A.” är
säkerligen en tidning, som står den svenska
överklassen nära. Med anledning av den
ekonomiska kongressen i London 1906, där
den engelska krigsministern Haldane
betecknade nationalekonomerna såsom
”folkens generalstab”, skrev den tidningen:
”Hur ha vi i detta avseende ställt hos
oss här .hemma i Sverge? Vi ha en del
förträffliga, världsberömda vetenskapsmän,
framstående ingenjörer, intelligent
befolkning, de utomordentligaste råvaror. Men
var är den nationalekonomiska
generalstaben, och — framför allt — cheferna för
denna?
Ännu ha vi icke fått den handelshögskola,
som skulle sprida den högre ekonomiska och
tekniska insikt, utan vilken vi bli beroende
av skickligare utländska handelsmän. De
mest inbringande affärerna ihär i landet, som
nu göras, aro dels sådana, som bedrivas
av aktiejobbare och
lotterikollek t ö r e r, dels de som i.nl edas av
agenter för utländska handels- och
mäklarefirmor, med den begränsade
u p p gi f t e n att förtjäna, icke på
utlänningarna utan på egna landsmän,
och dela vinsten med de förstnämnda!”
Dessa ord träffa fullständigt huvudet på
spiken. Handelshögskolan har väl sedan
dess tillkommit, men med dess existens
allena är det stora omslaget icke gjort. När
sådana ord kunna stå i ”N. D. A.”, skall
då Soc.-D. vara — för att använda en tysk
vändning — mera påve än påven själv?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
