Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nevillkor? Att vara med om att
försvaga det inflytandet torde
näppeligen \Tara rådligt för arbetare, även om
de erbjudas delägarskap i ett
sammansatt bolag under de former, som här
äro i fråga, så länge det ännu kan
tänkas möjligt, att arbetare föredraga
1,050 kr. i lön och 32 kr. 70 öre i vinst
framför 1,000 kr. i lön och 50 kr. i
vinst. Strejker skulle delägarskapet
förhindra från delägarnas sida, och
möjligen skulle deras sämre kamrater
i ett sammansatt företag bli mindre
benägna till strejk, då delägarna
funno med sin fördel förenligt att avråda
eller hotade att stå kvar i arbetet med
ögonen fästa mera på det egna
intresset av vinstandel än sitt och
kamraternas högre löner. Det hör till
förslagets egenheter, att om företaget
ginge dåligt, de sämre arbetarna skulle
åtnjuta 10 % högre lön än de bästa,
som i egenskap av delägare fått låta
10 % innestå och ingenting finge ut,
om årsvinsten blev ingen! Den
omständigheten skulle ju eventuellt
kunna göra de sämre arbetarna mindre
strejklystna än de bästa delägare. Att
split inom arbetarstammen främjas av
försoningsförslaget, torde få anses
höjt över varje tvivel. Möjligen skulle
detta ur strejkförebyggandets
syn-punkt kunna betraktas som en
förtjänst. Men det finge väl ändå anses
som en ofullkomlighet i
intressegemenskapen inom företaget, att det skulle
räkna med ett mer eller mindre
avsevärt antal arbetare såsom stående
utom gemenskapen. Och om några
arbetare skulle behöva sporras genom
intressegemenskap till att göra sitt
bästa, för att företaget skulle gå så bra
som möjligt, vore det väl de sämre. De
bästa göra väl sitt bästa även mot
vanlig lön, utan vinst.
Aktionärernas intresse av inbördes
sammanhållning har förslaget utan
tvivel gjort mera påtaglig, medan det
däremot klyver sönder arbetarnas
solidaritet. Antag, att en 5 %
löneförhöjning efter hela raden tjänstemän
och arbetare höjt de årliga
löneutgifterna till 315,000 kr. och
delaktighets-beloppet till 525,000 kr. Ett sätt att
möta de faror detta innebure för
höjden av utdelningen på aktierna och det
oförminskade bevarandet av kapitalets
makt på sammansatta bolagsstämman,
och ett sätt som för aktionärerna låge
nära till liands, vore att minska
antalet arbetare, så att de 15,000 kronorna
därigenom inbesparades. Avskedas
vid löneförhöjningens antagande
femton arbetare med vardera 1,000 kr. i
årslön, hålles därmed det årliga
lönebeloppet även efter förhöjningen nere
vid 300,000 kr. Men avsked av
femton bland de bästa arbetarna skulle
■ sannolikt märkas på resultatet av
bolagets arbete, om de ej ersättes genom
förbättringar i maskineriet.
Aktionärerna skulle ha påtagligt intresse av
att löneförhöjningen besvarades med
en driftsomläggning efter
grundsatsen : färre arbetare och bättre
maskiner. Rätt genomförd, skulle en dylik
omläggning återställa den rubbade
balansen mellan kapital och arbete inom
företaget. Men genomförandet skulle
delägarna (tjänstemän och arbetare)
ha lika påtagligt intresse av att
hindra, som aktionärerna haft intresse av
att hindra en löneförhöjning.
Intressemotsättningen mellan arbete och
kapital skulle härutinnan vara
densamma som nu. men den skulle måhända
göras mera påtaglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
