Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är ej allenast, när de unga
fylla sin värnplikt, som de ställas
i den hårda nödvändigheten att döda
och dödas. Nej, denna ej självvalda
plikt kan föra med sig att de kastas
in i territoriala utvidgnings- och
kolonialäventyr. Och under
utbildningstiden bli de unga berövade en dyrbar
tid och än dyrbarare medborgerliga
rättigheter, eftersom de värnpliktige
ännu stå under undantagslagar, som
avse att göra dem till villiga
krigsredskap, ej till självständiga medborgare.
Ehuru värnplikten sålunda blivit en
masshypnos i militaristisk riktning,
har den även — på de mera tänkande
—• haft en kraftig antimilitaristisk
inverkan. Sålunda har den blivit en av
de många omvägar, på vilka
mänskligheten närmar sig freden.
Men först och främst har den blivit
detta, emedan värnplikten gjort
härarna så stora, att krigsapparaten blir
oerhört dyrbar att sätta i rörelse och
kapitalisterna således tveka att bruka
detta maskineri för de ekonomiska
intressen, som krigen nu ytterst gälla.
Och för var gång ett par stater rygga
tillbaka för kriget, har freden vunnit
mark, ty folken vänja sig vid tanken,
att konflikter kunna lösas fredligt.
Därnäst har krigsäggelsen fått
mindre makt att tända sinnena, när kriget
kan taga sina offer i varje familj och
varje yrke och med den avtagande
arbetet o. s. v. Oeh talet av dessa offer
kunde nedsättas till det minimum,
naturmakterna kräva, ifall den hälft av -staternas
inkomster, som nu brukas för rustningar,
brukades för att bereda goda livs- oeh
arbetsvillkor åt hela folket. Nu saknas arbete åt
alla arbetsvilliga, föda åt alla hungrande,
oildningsmöjligheter åt alla
bildningstörstan-de, vård åt alla sjuka, omsorg om alla barn.
Nu äro flertalets livsvillkor sådana, att de
medelbart eller omedelbart tramkalla brot.t,
dryckenskap, vansinne, lungsot,
könssjukdomar för stora delar av folket.
hänförelsen för kriget ha
regeringarna mist något av sitt forna mod att
lättsinnigt kasta folken i krig.
Och slutligen växer av redan
nämnda orsaker ungdomens ovilja mot den
*— möjliga —- mordplikten ocli mot
den, trots reformer delvis ännu
fortgående exercisdrillen och den stundom
ovärdiga behandling, mot vilken
de-värnpliktiga stå nästan skyddslösa.
Alla dessa skäl göra den allmänna
värnplikten till en huvudfaktor i
Europas långvariga fred.
# *
*
Den antimilitaristiska ungdomen är
delad i tvänne grupper. Den ene
fullgör sin värnplikt och söker genom
sam-vetgrann pliktuppfyllelse bevara sin
rätt till — senare — kritik av
systemet. Den andra gruppen nekar att
göra militärtjänsten.
Somliga, t. ex. Tolstoys lärjungar,
neka av religiösa skäl. För dem måste
danas en fredlig värnplikt i den
militäras ställe. Ty en stat, som kallar
sig kristen och som i sin grundlag
inskrivit, att ingens samvete får
kränkas, begår ett dubbelt brott, när den
tvingar sina medborgare att synda mot
såväl Mose femte bud som Jesu hela
lära.
Det finnes däremot många
försvars-vägrare, som själva bruka eller
anbefalla våld i den sociala striden och
således ej hata krig ur religiös
synpunkt. Deras skäl erhöll en snabb
belysning genom en ung arbetare, vars
replikskifte med en äldre kamrat jag
i Folkets Hus åhörde. Den äldre
framhöll mot försvarsvägran att den, som
blev personligt anfallen, ju försvarade
sig? Den yngre medgav att detta skulle
även han göra, men att han däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
