Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det där skulle ha förblivit osagt, om
man ett ögonblick tänkt efter att tjugu
års organisation i städer och
industricentra sträckt och måste
sträcka sina verkningar även till en
tätbefolkad landsbygd och att dessa
verkningar då även framträda i ”de
gynnsammare personliga
förhållandena” och ”den bättre
arbetsprestationen”.
Vi upprepa : Malmöhus län ger den
livligaste bild av industrins
genomkorsning och genomsprängning av de
gamla förhållandena. Det framgår
även av anmärkningen, att
rotfrukt-odlingen går framåt, men då gäller det
sockerbetor, medan det om
foderrov-fruktodlingen heter, att den ”ej gjort
några nämnvärda framsteg”.
Till sist förordas naturligtvis
kooperation bland lantmännen,
spannmåls-lagerhus etc. samt ”styckning av
större hemman”. Men styckning
.av — godsen? Det vore kanske för
mycket begärt, för stor
självövervin-nelse, att en man, som bär namnet G.
Tornérhjelm — det står under
utlåtandet — skulle förorda någonting så
förskräckligt!
• *
•
I Hallands län är jordens
uppdelning långt framskriden och av
rapporten får man det intrycket, att
jordbrukaren skulle stå sig jämförelsevis
gott. Även här försvinna torpare och
backstugusittare, ty dels ha torpen
dåliga bostäder och dels ha ”de övriga
lantarbetarnas löner höjts” samtidigt
med att industrins än högre löner
attrahera arbetskraft. Det är f. ö. ett
jämförelsevis stabelt län med ringa
ägostyckning eller hemmansklyvning.
Men man står inför nya tider. Det
återspeglas i sådana anmärkningar
som: städerna producera ej
tillräckligt av arbetskraft för industrins
behov. Utom för inköp och
försäljning-av produkter böra jordägarna
sammansluta sig ”för, om ej annat,
tillvaratagande av jordbrukarnas
rättigheter och intressen som
arbetsgivare” (!) Således möta vi här ärligt
språk i öppen klasskampsförklaring.
Man befarar vidare svårigheter vid
anskaffande av arbetskraft och ...
samtidigt upplyses om att dagsverkspriset
är —• .18 å 22 öre pr timme! Då är
det ju lätt att förstå, varför industrin
suger åt sig de dugliga arbetarna.
Beträffande egna hem önskas
fastighets-styckning i så stora delar, att de giva
full bärgning.
Göteborgs oeh Bohus län
ger oss åter en typisk bild av en av
industri genomsprängd och förvandlad
landsända. Industrin suger arbetskraft
och betalar den bättre än jordbruket ;
att den är i stark tillväxt torde även
framgå av att från länens
landsbygd lär emigrationen till Amerika
”vara i avtagande”; t. o. m.
återin-vandring lär förekomma. En rätt
intressant anmärkning är, att t. o. m.
fisket betalar bättre än jordbruket.
I fråga om arbetskraftsbristen inom
jordbruket för nu länets
hushållningssällskap ett tämligen dunkelt tal, ty å
ena sidan säges, att bristen är
kännbar, å andra sidan att ”olägenheten
därav är ringa”, enär långt driven
styckning av jorden gör, att denna kan
skötas av ägaren ensam. _Hur går det
ihop? Jordens styckning synes
emellertid ha oerhört forcerats. Av 12,525
brukningsdelar nå blott 15 över 100
hektar och 11,963 (93 procent) nå
högst 20 hektar. Om det då vidare
säges, att de egna gårdsbruken ej
räcka till att förskaffa en dräglig ut-
Tiden n:r 11, 1910
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
