Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
produktion för det omedelbara livets
behov, d. v. s. den går ut på
vinnandet av medlen för att tillfredsställa de
rent fysiologiska behoven, hunger,
törst o. dyl. ”Med ekonomiska
förhållanden, som vi betrakta som grundval
för samhället”, säger Engels, ”förstå
vi det sätt eller den form, vari ett
givet samhälles medlemmar producera
medlen för sitt livs uppehälle och
utbyta dessa medel bland varandra.”
Men nu är det ett stort misstag att
antaga, att den ekonomiska
verksamheten blott och bart eller uteslutande
tjänar självuppehållelsedriften. Dess
uppgift är att av naturen avvinna de
sakliga medlen för tillfredsställandet
av mänskliga behov över huvud.
Självuppehållelsedriften är i sin
ordning blott e n av de många drifter, som
bestämma människans ekonomiska
handlande. Även om alla mänskliga
drifter ej direkt utlösa sig i ekonomisk
verksamhet, så kunna de dock
framkalla och framkalla även
ekonomisk verksamhet. Det är för
övrigt vilseledande att indela de
samhälleliga behoven i två
grupper: behov av ekonomisk natur och
behov av icke-ekonomisk. Det gives
icke någon art av mänskliga behov, för
vars tillfredsställande den ekonomiska
verksamheten ej bidrager på antingen
direkt eller indirekt sätt.
Ekonomins utslagsgivande betydelse
i samhället vilar, när vi fasthålla
härvid, alltså icke därpå, att människorna
”först måste äta, dricka och kläda sig,
innan de kunna driva politik eller
utöva vetenskaplig eller konstnärlig
verksamhet”, utan den vilar därpå, att
de sakliga betingelserna för alla
dessa olika verksamhetsarter framskapas
genom ekonomisk verksamhet. Om vi
måste strängt skilja mellan den ekono-
miska verksamhetens sakliga och
andliga eller sociala betingelser, så är det
å andra sidan lika så nödvändigt att
skilja mellan den ekonomiska
verksamheten såsom den verksamhet, som har
till uppgift att framskapa de sakliga
betingelserna för de mänskliga
behovens tillfredsställande, och naturen hos
dessa behov, söm bilda motiv- och
drivfjädrar för den ekonomiska
verksamheten. Dessa behov utlösas icke
enbart genom ekonomisk verksamhet,
liksom ekonomisk verksamhet och
samhälleligt liv och verksamhet ej heller
täcka varandra.
Den ekonomiska verksamhetens
sakliga betingelser, de materiella
produktivkrafterna, bilda, som vi sett, det
utslagsgivande momentet i utvecklingen.
De bestämma av sociala förhållanden
närmast produktionsförhållandena.
Dessa bilda ekonomins dominerande
sociala betingelser och ha med sig alla
andra sociala förhållanden såsom
bi-haDg eller appendix. Men de kunna
ock själva till sin
utvecklingsstånd-punkt — som vi visat beträffande
fördelningssättet — bestämmas av övriga
sociala förhållanden, vilka senare
sålunda få en medelbar betydelse för
produktionen.
På tal härom säger Engels i
’ ’Ludvig Feuerbach ’ ’:
”Icke däri ligger inkonsekvensen (hos
den gamla materialismen), att man
förnekar ideella drivkrafter, utan däri,
att man ej går vidare och söker de
drivande krafterna bakom dessa ideella
drivkrafter.”
På ett annat ställe i samma arbete
heter det:
”Religionen, en gång bildad,
innehåller städse ett i arv gående stoff,
vilket — liksom traditionen på alla
ideologiska områden — är en stor
konservativ makt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
