Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
TIDEN
skattesumman, sedan banan Saloniki—
Monastir öppnats, på 5 år till det
tredubbla.
Så blev böndernas läge allt mera
tryckt, allt flera självägande sjönko
ned till arrendatorer och dessa till
tor-pare, vilka kunde avhysas när som
helst och måste betala jordägaren en
tredjedel av skörden. Hos de turkiska
ämbetsmännen och domarna kunde
dessa torpare aldrig få någon rätt,
dessa höllo alltid med de turkiska
godsägarna, som inte sparade på
back-schisch. Och så sågo dessa allt hårdare
tryckta f. d. bönder att i Serbien och
Bulgarien bonden åter är självägande,
sedan de turkiska spahis förjagats
därifrån. Intet under att Macedoniens
bönder motsågo de serbiska och
bulgariska härarna som befriare.
Turkiet däremot har icke kunnat
avskaffa den klass, som ensam varit
bärare av dess välde i Macedonien.
Övergången från det feodala till det
borgerliga samhället kan där ej
tänkas annat än som avskuddande av
turkväldet — serbers och bulgarers
erövring av Macedonien är detta
lands 1789. Feodalsystemet blev,
liksom överallt i Europa, ohållbart när
naturalhushållningen fick vika för
penningehushållningen. Vad nyss där
skett är sålunda ett stort historiskt
framsteg: det betyder de macedoniska
böndernas frigörelse från sina
feodalherrar, utvidgning av de kristna
Bal-kanstaternas ekonomiskt allt för snäva
gränser samt därtill för Mindre Asiens
turkiska bönder fördelen att bli kvitt
den tryckande bördan att försvara
med sitt blod och sina skattemedel
15,000 turkiska godsägares herravälde
över Macedonien.
Detta stora framsteg skulle ha skett
för länge sedan, om det icke hållits
tillbaka dels genom de kristna
Balkanfolkens inbördes strider, dels genom
stormakternas inbördes avundsjuka
om det turkiska arvet.
m *
#
En mellanställning mellan de
turkiska godsägarna och de slaviska
bönderna intager den grekiska boui-
g e o i s i n och det grekiska
prästerskapet.
Då turkarna erövrade
Balkanhalvön, blev den slaviska adeln utrotad,
och kvar stodo av dessa folk blott
kuvade och nedtryckta bönder, utan
litteratur och länge utan historia.
Grekerna redde sig bättre. De hade
varit herrefolket i det byzantiska
riket och förblevo den kristna
herre-mannaklassen: köpmän, präster,
lärare och läkare voro överallt greker.
De sjönko aldrig så djupt som
slaver-na, utan förblevo en nation med egen
historia och egen kultur. De utgjorde
sålunda bourgeoisin bland de kristna
rajahs i Turkiet, och deras högsta
lager var den s. k. "Fånar", så benämnt
efter det grekiska kvarteret i
Konstantinopel, där rika bankirer, redare o. cl.
bildade en slags adelsklass, från
vilken den grekiska kyrkans biskopar
och även kristna lydfurstar vanligen
togos.
Den grekiska kyrkan var Turkiets
kristna statskyrka och det viktigaste
medlet för grekiskt inflytande. Den
var ju den enda organisation av den
kristna befolkningen som fanns, dess
inflytande det enda skyddet mot
turkiskt godtycke. Men inom densamma
var grekiskan det enda språket.
Alldeles som på sin tid t. ex. i Finland
varje uppåtstigande finne lärde sig den
svenska herremannaklassens språk,
så blevo i Turkiet alla rika och
bildade kristna grekisk-talande. Grek och
kristen blev ett. De slaviska
bönderna räknades som "slaviska talande
greker".
Efter franska revolutionen trängde
den europeiska liberalismen in bland
de bildade grekerna. En nationell
rörelse begynte. "Hellenismens idé"
gick ut på att driva turkarna ur
Europa och återupprätta ett
storgre-kiskt välde, omfattande hela
Balkanhalvön, där ju då faktiskt den
grekiska kyrkan och grekisk bourgeoisi
dominerade. Men det grekiska
upproret segrade blott i södern, där det
kunde stödja sig på en grekisk
bondeklass. I norden reste sig också de
kristna folken, men icke för
"hellenismens idé", utan för att frigöra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
