Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
TIDEN
precisera ytterligare. Så här utlåter
sig Pouget:
"I alla skiftande metoder för
sabotage bör finnas samma egenskap: dess
utförande i handling får icke ha någon
ledsam återverkan på den som
förbrukar varan."
Denna precisering är dock i själva
verket endast skenbar. Det hade varit
bättre att få veta vad som menas med
"ledsam återverkan". Nu nöjer han
sig med att, även han, protestera mot
sådant sabotage, som sätter andras liv
på spel.
Men frånsett sålunda förbrukarens
liv, så kan ju sabotaget ha en
"återverkan" på hans intressen och på hans
uppfattning. Vad hans intressen
angår så kan man medgiva att om
sabotaget åtföljer en strejk komma dess
A7erkningar att passera mer eller
mindre obemärkta, blandade som de bliva
med strejkens följder. Äger däremot
sabotaget rum utan att strejk
föreligger, så ställer sig saken helt
annorlunda. Man behöver knappt fråga om
köparen beröres i sina intressen då han
får sitt kolli i bitar därför att
bodbiträdet, som för guerilla-krig, har
saboterat omslaget. Riktar sig sabotaget mot
ett stort industriellt företag eller mot
en allmän tjänst, så går det ut över
alla förbrukares intressen, d. v. s.
praktiskt sett träffar sabotaget hela
nationen. Det är onödigt att utveckla
vilken förvirring som måste bli följden i
hela det nationella livet om
posttjänstemannen skickar breven, som
adresserats till Marseille, i stället till Paris,
eller om de elektriska arbetarna stoppa
elektricitetsverket en kväll kl. 10 eller
om järnvägspersonalen gör
"obstruktion".
Här framträder på nytt, ur
förbrukarens synpunkt, den väsentliga
skillnad vi nyss påpekade mellan sabotaget
och strejken. Är det strejk, så vet
ban att t. ex. postförbindelsen är
avbruten, att han således måste vidtaga
nya åtgärder. Med sabotaget följer
överraskning, ovisshet, ständig oro.
Det innebär oundvikligt att opinionen
blir fientlig.
Det finns i själva verket endast ett
fall då sabotaget framträder som ett
slags logisk nödvändighet, som
ursäktligt, om också icke legitimt, som
försvarligt inför den allmänna meningen,
med ett ord som verkningsfullt. Det
är då det gäller att vid en strejk
hindra "gulingar" eller soldater att
ersätta de strejkande. I själva verket
är även i dessa fall
tillämpningsområdet begränsat. Inom medelstora
företag kommer arbetsgivaren att vid
första hot om strejk låta övervaka de
viktiga punkterna i etablissemanget;
han kommer att vidtaga
försiktighetsmått, som göra sabotaget ytterligt
svårt att utföra utan att den som
försöker det blir fast. Det preventiva
sabotaget kan därför knappast
ifrågakomma annat än på sådana stora
centraliserade arbetsområden, för vilka
en järnväg är typisk och där
bevakningen är svår därför att de sårbara
punkterna äro så talrika.
"Man måste — skrev Renault före
den stora franska järnvägsstrejken
–-välja ut kamrater, som . . . skulle slå
till med säker hand, utan att göra
någon idiotisk förstöring, men vilka
genom sin verksamma, skickliga, lika
intelligenta som energiska aktion skulle
med ett enda slag göra järnvägsnätet
oanvändbart för några dagar."
Nåväl, detta slags sabotage, om man
nu går in på att det är utförbart oc*i
kan sättas i verket av en elit av
strejkande, kan det och bör det
rekommenderas?
För vår del kunna vi. hurudan än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
