Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Rewiuk, Emil: Polen och Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL REWIUK: POLEN OCH UKRAJNA
37
der oeh arbetare, och som höjde
lönerna från c:a 70 öre till 1 kr. 10 öre
pr dag. Strejken var riktad
uteslutande mot godsägarna; bättre situerade
bönder hjälpte ofta
jordbruksarbetarna oeh småbönderna. Strejken var del-»
vis politisk, delvis ekonomisk.
1907 fick Österrike allmän rösträtt
och ukrajnarnes platser i riksdagen
ökades från 8 till 26.
Det kunde polska magnater icke tåla
och de ställde till två skandaler. De
försökte 1907 återuppliva blodiga val,
oeh de ingingo genom en polsk ledamot,
i ryska duman förbundet med ryska
premiärministern Stolypin oeh lovade
honom att slå ned den ukrajnska
oppositionen. i Galizien (se Novoje
Vremja n:r 13,550, 1913. I Nowoje
Vrem jas redaktion arbetar Stolypins
bror). Då nedsköts polske ståthållaren
i Galizien greve Potocki (1908). Han
var den siste av de stora polska
poli-tici i Galizien, som vågade öppet gå
i förbund med .Ryssland mot Ukrajna
och hade mod att regera med vilka
medel som helst: valkorruption mitt på
ljusa dagen, förbud mot emigration
oeh fängelsestraff för strejkande, vid
behov också gevärssalvor mot
flyktande folksamlingar.
1913 ökades ukrajnska platserna i
galiziska lantdagen från 12 till 30.
Ett år förut, sommaren 1912, ägde en
liten karaktäristisk episod rum, som
av engelska oeh ryska högerpressen
döptes till ett teeken att ukrajnska
frågan snart kommer att spela stor
roll i den internationella politiken.
Tidningar som Times, Saturday
Re-view, Tre Spectator, The Outlook,
Morning Post, Sundav Times och The
Commentator kommenterade frågan
mycket livligt. Den sista skrev 26 juni
1912: ”Det är ett faktum att
ruten-ska spörsmålet blivit utomordentligt
brännande i Österrike liksom lillryslca
spörsmålet blir brännande i Ryssland.
Eller rättare sagt, det ukrajnska
spörsmålet blir mer och mer viktigt i
båda rikena, ty varför skall man
egentligen inte kalla detta folk med
des rätta namn, ett namn som nyss of-
ficiellt erkändes av österrikiska
kejsaren till polackernas stora förtret.”
Vad har hänt? Egentligen
ingenting. Ukrajnska radikala
riksdagsmän obstruerade mot den nya
österrikiska militärlagen och talade 13
timmar i ett sträck. Kejsaren tackade
ukrajnska riksdagsgrppen med ett
brev, när det blev bekant att gruppen
icke ämnade obstruera vidare.
Militärlagen omfattade stora
rustningar men också nedsättning av
öv-ningstiden från 3 till 2 år. Var
riktad delvis mot Ryssland.
I detta brev talade kejsaren inte
mera om biljettpriser för resa från
Lemberg till Wien, inte heller slutade
samtalet med barskt adieu, han var
mycket vänlig — och kallade
ukraj-nare för ukrajnare, icke rutenare.
Denna gången blev den polska adeln
verkligen förbittrad på österrikiska
kejsaren, ty det är genom ett slags
privat överenskommelse med honom
polska adeln fått styra ukrajnska bönder
i Galizien i 40 långa år på det sättet,
att de varje vår ha litet hungersnöd,
stor emigration, 60 % analfabeter. Nu
ser det ut som om det skulle randas
nya tider i Galizien. Sista tidningarna
skriva om en viktig kompromiss, som
blev avslutad i Lemberg den 24
januari 1914 mellan båda folkens
representanter angående rösträttsreformen
till galiziska lantdagen och angående
ukrajnska universitetet.
När jag säger, att antalet polska
platser i lantdagen skall vara 166 och
antalet ukrajnska 62, fastän de båda
nationaliteterna äro nästan lika stora
i landet, så svarar naturligtvis en
svensk politiker, att en sådan
kompromiss ieke vittnar om nationell
jämlikhet. Men 1908 hade polackerna 140
och ukrajnarna 12 lantdagsmän, och i
i! Ukrajnarne kallas av ryssar gärna för
iillryssar för att antyda, att dessa 25
miljoner i södern ändå äro ryska, fast ”liil”.
Som österrikare heta ukrajnarne ”die
Ruthonen”, för att man skall slippa använda
ordet Ukrajna, som i varje fall påminner om
Ryssland. — När man är svag, då glömma
grannarna till ofh med vad man heter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
