Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Hedén, Erik: Politikens kämpande grundåskådningar (Macdonald: Socialismen; L. T. Hobhouse: Liberalismen; Lord Hugh Cecil: Konservatismen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter visat, och även lorcl Hugh Cecil
antyder något dylikt genom den oför
ställda sympati han yppar för ett
personligt, fast (ur högersynpunkt) opar
tiskt kungadöme. Han är dock, i
motsats mot vissa andra högermän,
tillräckligt klok och erfaren att för
närvarande avråda från planer i den
riktningen.
MacDonald inser väl, att faror hota
folkstyret även från andra håll än
kungadömet eller överhuvud de gamla
feodala makterna. Ett av den
närmaste framtidens svåraste och mest
uppmärksammade politiska problem
är det fåvälde, som framväxt inom
demokratins egen ram. Små mer eller
mindre oansvariga och ofta osynliga
kotterier, ofta bestående av rike män
och visst icke alltid sammanfallande
med de officiella partistyrelserna,
behärska alltmer valmaskineriet och
kandidattillsättningen, riksdagspartierna
och regeringen. Delvis sammanfaller
detta kotterivälde med det regeringens
växande välde över parlamentet, som
särskilt i England börjar kännas
besvärligt. MacDonald hävdar (å annat
ställe) med en i partilandet England
förvånande skärpa, att regeringen bör
vara en folkets, ej ett partis regering
och alltså värna även minoritetens
rätt. Men han varnar absolut för att
tro detta mål kunna vinnas genom
några särskilt p åfunna statsrättsliga
maskinerier. Han kritiserar skarpt
proportionella val och han finner på
grund av en längre utredning-även
åtgärder som folkinitiativ och
folkomröstning fullständigt oförmögna att
fullgöra sitt syfte, d. v. s. hävda
folkviljan i de fall, där denna hotar att
åsidosättas av parlamenten. Bästa
skyddet för folkets makt finner han i
partiernas demokratiska organisation,
i vilket fall arbetarpartiet intager en
prisvärd särställning.
MacDonald är varken någon stor
folkledare eller någon stor
samhällstänkare. Men han förenar i en
sällsynt anslående grad praktiskt förstånd
med praktisk idealism.
Det sätt, varpå översättningar
vanligen. utföras i Sverge, utgör i sin art ett
oöverträffligt vittnesbörd 0111
kapitalistsamhällets inverkan på kulturen.
Honoraret är tydligen i regeln sådant,
att sakkunnige översättare ej kunna
fås därför. Tidens förlag har
härvidlag mycket gott samvete, då det för
här anmälda skrifter med deras korta
sidor givit samma honorar pr ark, som
brukar ges för böcker av det vanliga
större formatet. Men
underbetalningen är ej euda skälet till den nästan
oavlåtliga skandal, som översättning
från främmande språk utgör i Sverge.
Den. naturliga språkdumhet, som är ett
så utpräglat drag b os den svenska
folksjälen, gör sitt till.
Det är smärtsamt att Hobhouser,
märkliga bok skall framträda i en
sådan svensk dräkt som här. Ena
gången omflyttar översättaiinnan de
engelska orden till svenska med en.
ordagrannhet så grundlig, att den måste
kallas stavelsegrannhet, 1 stället för
”de två riktningarna” skriver hon ”de
två riktningar” ty engelskan saknar ju
slutartikel. Hon låter Cobdens skola
grunda sig på ”den Benthamska
disciplinen” utan att i sitt oskuldsfulla
hjärta ana, det d i s c i p 1 i n e betyder
lära ! Han använder det gräsliga ordet,
”utilitariansk” i st. f. utilistisk, ty i
engelskan står ju utilitarian. Men
andra gånger översätter hon fritt med
en fantasi, som Pär Lagerkvist kunde
avundas henne. Hon nämner det
individuella initiativet såsom (enligt en
liberala skola) ”en källa till
framåtskridande”, ehuru det tydligen står ”k
äl-1 a n till framåtskridande ’ ’. Hon
ersätter condition of h a p p i n e s s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
