Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1914 - Wigforss, E.: Taylorsystemets ekonomiska och söcialpolitiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den upplärde arbetaren i stället för
den yrkesskicklige.
Båda dessa faktorer försämra
arbetareklassens ställning. Arbetet blir
intensivare och mera mekaniskt,
konkurrensen mellan arbetarna ökas, och
det är då tvivelaktigt, om de väl till
en början ökade lönerna skola kunna
bevaras. Framför allt komma
konjunkturerna att bli alltmera
avgörande för arbetslönen.
Härtill kommer ytterligare att den
förkortning av arbetstiden, som
annars borde kunna utgöra en motvikt,
möter tekniska svårigheter. Kortare
arbetsskift än åtta timmar synas
nämligen bereda alltför stora förluster vid
ombytena. Och slutligen måste
arbetarens motvilja mot systemet också
stegras genom det faktum, att den
löneförhöjning, som strax kan erhållas
— upp till 60 % — berövar honom
varje hopp om ytterligare förbättring.
Hans förmåga är utnyttjad till det
yttersta. Varken villighet eller
förbättring av arbetets kvalitet kan komma i
fråga såsom grund för ytterligare
ersättning.
Men i och med att den långsamt
förvärvade yrkesskickligheten förlorar
sin betydelse och i stället träder
allmänna färdigheter, rörlighet och
läraktighet, kommer arbetaren alltmer
att känna sig som arbeta r e i a
11-m ä n h e t. Solidariteten mellan
arbetarna inom samma fabrik eller samma,
industri blir starkare än solidariteten
inom ett och samma fack.
Klassmedvetandet, vinner styrka.
De svårigheter, som följa med
organisationernas omläggning, försvaga
arbetarens ställning gentemot
företagaren. Starka arbetareorganisationer
skulle möjligen kunna kontrollera
systemets genomförande och bestämma
omfånget och hastigheten därvid. Men
just inom storindustrin, där faran är
störst, räcker enligt förf.
organisationernas makt icke till. Ur denna känsla
av bristande makt kan väl delvis
förklaras, att de fackliga
organisationerna i Tyskland inte radikalt tagit po-
sition emot systemet. * Men
djupare ligger en annan faktor. De tyska
fackföreningarna stå till sin
övervägande del på socialistisk grund. Det
ingår i deras allmänna åskådning, att
varje produktionsframsteg till sist
m åste ko m m a arbetarekl a
s-s e n till godo, hur svåra
över-gångsförhållandena än kunna bli.
Samhällets ökade rikedom är en
förutsättning för och ett steg mot
socialismens förverkligande. De tekniska
framstegen antagas alltid ha
verkningar av samma typ som maskinerna..
Dessa ha ökat företagarnas makt men
på samma gång gett arbetareklassen
en ställning, som pekar på helt nya.
möjligheter i fråga om ekonomisk och
politisk organisation. Att
Taylorsystemet i sista hand skulle kunna
medföra ett stärkande av endast
arbetsgivarnas välde, vill man icke gärna
medge. Ett radikalt motstånd mot
systemet är från denna socialistiska
utgångspunkt inte möjligt.
Men 0111 det skulle visa sig, att.
Taylorsystemets ogynnsamma
konsekvenser tränga igenom och det alltså,
från fackföreningssynpunkt måste
bekämpas, kan härav följa en splittring
mellan den fackliga rörelsen och den
politiska socialismen. För den
sistnämnda, när den har marxistisk färg,,
är Taylorprincipen inte något
överraskande. Tvärtom visar den endast, att.
de optimistiska, revisionistiska
åskådningarna haft för bråttom, då de be^
traktat en tillfällig, för arbetarna
relativt gynnsam period i kapitalismens
utveckling såsom dess definitiva,
naturliga tillstånd. Även
utarmningsteorin lever upp på nytt.
* Förf. ntgår från tyska förhållanden. Så.
tydligen också i det följande ifråga om de
socialistiska och marxistiska idéerna inom
arbetarevärlden. De amerikanska
fackföreningarna ha delvis med energi förklarat krig
mot systemet. Härom liksom för amerikansk
litteratur om hela frågan finnes en stor
delvis refererande litteraturförteckning i
maj-häftet av The quarterly journal of
Eeono-mies.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
