Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Möller, G.: Socialdemokratin och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas besegrande och fredens
bevarande.
Nu har det länge förutspådda
europeiska kriget kommit över oss —
nästan som en tjuv om natten. I
enlighet med andan i Internationalens
freds-resolutioner har sålunda ögonblicket
för Europas socialistiska partier varit
inne att var i sin stad handla på bästa
sätt för att bevara freden åt Europas
folk. Vad ha de gjort? Ha de gripit
till att proklamera generalstrejken,
som ju varit mest uppe i diskussionen
såsom krigshindraremedel ? Eller ha
de försökt andra medel för att komma
kriget att spåra ur redan vid ingången
eller för att bereda sina konservativa
eller liberala regeringar oövervinneliga
svårigheter? Vi måste med sorg
besvara frågorna med nej. De ha
ingenting gjort.
Vi se detta bäst, då vi nu stå öga mot
öga mot det faktum att världen står i
brand, att hela Europa skälver under
miljonhärarnas fötter, att det varma
blodet ångar från jorden i hela vår
världsdel och namnlösa lidanden påfö*
ras alla Europas civiliserade folk.
Socialdemokratin har ej en hårsmån
förmått inverka på händelsernas
fasansfulla utveckling.
Vad är då orsaken till att
socialdemokratin ej hindrat eller tillgripit
desperata medel för att åtminstone
försöka hindra detta fruktansvärda
skådespel att på några få undantag när
alla civiliserade folk nu slakta
varandra som oskäliga kreatur? Var den
på de internationella kongresserna i
stora högtidliga ord manifesterade
fredsviljan en vacker men tom gest?
Voro dessa resolutioner ej mera värda
än de högtidliga traktater, vari
stormakterna garanterat Belgiens
neutralitet?
Tiden n:r 8—9
Intet kan vara nyttigare än att i
denna stund, då vi med sorg och oro
fråga oss, varför ingenting blivit gjort,
företaga en grundlig självprövning
och med den hemskaste av alla
situationer världen hittills befunnit sig i som
bakgrund undersöka hållbarheten av
gamla betraktelsesätt.
Vad då först angår själva v i 1 j an
till fred, finns det på denna lyte och
skavanker inom socialdemokratin?
Denna fråga torde man utan risk för
all världens ledande socialdemokraters
del kunna besvara med nej. Viljan till
fred var utan tvivel fullkomligt
härskande inom socialdemokratin den dag
krigsutbrottet skedde. Den är ganska
visst den dag i dag är lika levande som
före krigsutbrottet. Men
socialdemokratin har aldrig stått på den
ståndpunkten: fred till varje pris.
Ingenting är socialdemokratin mera
främmande än självuppgivelsen — det må
röra sig om nationell självuppgivelse
eller annan. Att emot brutala försök
till kränkningar av nationernas rätt
kalla alla till buds stående medel till
hjälp — även våldet —■ ingår i
socialdemokratins fundamentala
grundsatser. Att icke tillåta att kulturnätioner
förtrampas av barbariet är en heligare
plikt än att nedlägga vapnen. Man
får med andra ord icke låta själva
viljan till fred driva människorna till att
tåla alla slags kränkningar och vilket
förtryck som helst. Detta gäller
klasserna inåt, detta gäller också utåt för
nationernas del.
Hur har då situationen sett ut för
de olika ländernas socialdemokratiska
partier? Ytligt att döma skulle
denna kunna sägas ha varit fullkomligt
klar för Österrikes socialdemokrati i
striden Österrike—Serbien. Då den
österrikiska jättestaten förberedde sig
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
