Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Kautsky, K.: Internationalismen och kriget (efter »Neue Zeit»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra att militären skyndar till gränsen oeh
blir på det rikligaste försedd med
krigsma-terial, så beliövde regeringen inte röra ett
finger för att få dem oskadliggjorda. Den
rasande mängden skulle själv slå ner dem.”
(Krieg und Frieden, Betrachtungen zur
Maifeier, Neue Zeit, XXIX, 2, sid. .193, 94.)
Gentemot clenna uppfattning restes
livliga motsägelser från de kretsar
partivän Pannekoek tillhör. Själv
förklarade han, att min uppfattning vore
så absurd, att det inte lönade sig att
vederlägga den:
’ ’Man skulle knappast kunna tro, att
dessa satser härstamma från Kautskys
penna. –-Lika överflödigt det är att
påvisa, att hela denna framställning ingenting har
att göra med verkligheten, lika viktigt är
det att undersöka, hur den är möjlig, på
vilken grundval den utvecklar sig. Den
utvecklar sig ur en uppfattning av kriget, som
avspeglar krigets tidigare förhållanden och
verkningar, men som inte passar till
moderna förhållanden.”
Detta utfördes sedan ytterligare, och
Pannekoek kom till den slutsatsen, att
det under moderna förhållanden vore
otvivelaktigt, att proletariatet vid
utbrottet av ett krig skulle vända sig
emot regeringen och därmed inleda
revolutionen. (”Massenaktion und
Revolution”, ”Die neue Zeit”, XXX, 2,
sid. 611 o. f.)
För sådana förväntningar måste
krigets. utbrott medföra en
förkrossande besvikelse just i den stat, där
socialdemokratin är stark och
växelverkan mellan denna och massan
särdeles stor. Överallt ha dock massorna
och de socialistiska organisationerna
tagit parti för regeringen. Hittills har
nära nog varje krig framkallat
differenser inom våra led rörande
partitagandet gentemot de stridande. Men
ännu har intet krig såsom det
nuvarande förlänat en så utpräglat
nationell karaktär åt dessa differenser.
7. Farorna för Internationalen.
I partitagandet efter nationella
synpunkter ligger tvivelsutan en
betydande fara för Internationalen.
Visserligen är partitagande under krig,
till avvärjande av en fientlig
invasion, mycket väl förenligt med
våra grundsatser. Må vara att ett
avgörande enligt detta kriterium
säkert inte står teoretiskt lika högt som
enligt kriteriet: de proletäriska
intressena i hela världen. Men detta
kriterium sviker nu en gång under
pågående krig nästan fullständigt, och då
må det visserligen vara viktigt för de
enskilda teoretici oeh partiledare, som
inte få låta sig ryckas med av
strömmen, någon historisk verkan har det
hittills knappast utövat. Massorna ha
väl aldrig på något avgörande sätt
stått under dess inflytande. För dem
var försvaret av liv och livsbetingelser
det mest gripbara, det närmast
liggande och mest nödvändiga. Det
skulle stå illa till med det moderna
proletariatets internationalism, om den
skulle vara oförenlig med detta
försvar.
Så är emellertid ingalunda fallet,
Den sanktionerar fastmer ett sådant
försvar. Men därmed är inte sagt, att
inte detta å sin sida kan innebära en
fara för den internationella andan.
Det för proletärer i fientlig
motsättning till proletärer och tränger för
tillfället i bakgrunden det egna
landets sociala motsättningar. I sina
gärningar är den internationella
patriotismen svår att skilja från den
nationalistiska, den chauvinistiska. Så
mycket svårare ju mer krigets krav
försvårar varje särskiljande av de båda
inför offentligheten. De mindre väl
underrättade, såväl i fiendeland som i
den egna staten, kunna då lätt
komma till den åsikten, att här skulle
föreligga ett förfall till verklig
nationalism, vilket återigen ger dem vatten
på deras kvarnar.
Därigenom frambesvärjes en
oförneklig och stor fara för
internationa-liteten. Det blir under dessa
omständigheter en dubbelt bjudande plikt att
väpna sig mot denna fara, att undvika
varje uttalande, som skulle kunna
tydas i nationalistisk riktning och att
motarbeta varje rörelse av
chauvinism inom våra egna led.
Faran får innebära för oss endast
en kallelse till större uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
