Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Carleson, C. N.: Kring världskrigets utbrott. Den förlamade Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring världskrigets utbrott.
Den förlamade ”Internationalen
För TIDEN av C. N. CARLESON.
’ ’Tidens ’ ’ augusti-septemberhäfte
återger de viktigaste uttalandena i de
olika ländernas socialdemokratiska
press — den skandinaviska pressen
dock utesluten —• om sakernas gång de
spännande veckorna före
krigsutbrottet. Då därtill har fogats en kort
redogörelse för Internationella
Socialistiska Byråns sammanträde i Bruxelles
29 och 30 juli samt en del manifest,
har man till hands ett ganska
rikhaltigt material för bedömande av de
olika partiernas uppfattning, så att ett
första försök kan vågas att
sammanfatta de rätt växlande intrycken av
hur den internationella
arbetarerörelsen bestått denna fruktansvärda
prövning. Därvid kan då knappt undvikas
ett skärskådande även av diplomatiens
mått och steg.
I. S. B :s överläggningar, vari
Sverge och Norge tyvärr icke deltagit,
ut-’k.
mynnade i en uppmaning att
"intensifiera” demonstrationerna mot kriget i
alla intresserade nationer, varjämte
pekades på skiljedom i den
serbisk-österrikiska tvisten. Särskilt framhölls
vikten av, att de tyska och franska
arbetarna övade i fredens intresse en
nödvändig påtryckning. En fråga gör sig
redan här, nämligen varför ej de
österrikiska arbetarna eller de engelska
samtidigt skötos fram i
demonstra-tionslinjen, då ju redan de ryska
arbetarna demonstrerade mot kriget.
Beslutet, sådant det nu var, kom emel-
lertid blott ofullständigt till
utförande, ty strax därpå följde
krigsförklaringarna slag i slag. Så klart än
Internationalen hösten 1912 i Basel hade
sett den fara, som stack upp i öster,
blev den uppenbart överraskad av
händelsernas snabba förlopp efter
Sera-jevo-attentatet. Emellertid:
demonstrationerna avsågo att förmå
Tyskland att lägga tyglar på Österrike —
en avsikt, vari alltså de
österrikisk-ungerska och tyska ombuden i Byrån
instämt; de franska ombuden skulle
förmå sin regering att hindra
Rysslands inblandning i den
serbisk-öster-rikiska konflikten, Englands och
Italiens ombud skulle stödja denna
samtidiga aktion och det ryska
proletariatet demonstrera mot tsardömet och
dess politik. För dessa länders
socialdemokrati hade således ett
aktionsdi-rektiv givits.
Hur hade då det kritiska läget
avspeglats i arbetarepressen före
beslutets fattande?
Åtta dagar dessförinnan skrev
österrikiska socialdemokratins huvudorgan
”Arbeiterzeitung” att "vad
Berch-told (österr. utrikesministern) skall
företa sig i Belgrad måste vara en n y
k-ter affär”. Han kunde med fog
fordra, att Serbien toge reda på de
skyldiga och ställde dem inför rätta samt
att den storserbiska agitationen,
riktande sig mot Donaumonarkins
integritet, "ej omsattes i praktisk hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
