Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - En brevväxling mellan tyska och italienska fackföreningsmän (efter Correspondens-blatt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på demokratin. Valet mellan dem bägge
kan ej vara föremål för tvekan.
–-Medan ett understöd åt de båda
centralmakterna är obetingat uteslutet se
vi ej heller någon nödvändighet för Italien
att dra svärdet i trippelententens intresse,
åtminstone så länge denna icke hotar att
duka under för sina motståndare.
— –-Vi upprepa: den ras vi tillhöra,
vår historia, vår demokratiska författning
göra att vi allvarligt önska
trippelententens seger, emedan vi hoppas, att detta skäll
stärka den demokratiska andan och
försvaga den feodalism och offensiva militarism,
som de båda centralstaterna representera. Vi
tro att detta också är ett intresse för
proletariatet, som nu är underkastat Wilhelm och
Frans Josef, och mot vilket vi icke hysa
något groll.”
Dessa Rigolas yttranden karaktäriserar
Oorrespondenzblatt såsom ”en lugn
framställning, gentemot vilken man i samma
lugna ton skulle kunnat företräda vår
motsatta ståndpunkt”.
Men samma nummer av det italienska
fackföreningsbladet innehåller också
följande notis:
”Teutonisk kultur och civilisation. De
underrättelser, som komma från den
intressantaste krigsskådeplatsen, Belgien,
förvåna, röra och uppröra. Den teutoniska
kulturens riddare begå gräsligheter, som stå
under den lägsta oeh mest frånstötande
gränsen av det tillåtna oeh det otillåtna, av
det troliga och det otroliga.
Neutralitet, folkrätt, fördrag cyniskt
•och fräckt kränkta och upphävda;
skaror av gubbar, kvinnor och barn drivna med
bajonetterna framför de tyska trupperna för
att utöva riktigt kraftig press på fienden
och kunna ostraffat slå honom; städer
jämnade med jorden oeh förstörda konstverk;
plundrande brandskattning av städer och
som gisslan bevarade borgare — detta är de
stora kultur- och eivilisatoriska dåd, som i
Belgien utföras av de teutoniska vandalerna,
barbarerna och briganterna.
Det vore gott att veta, vad de tyska
socialisterna och fackföreningsmännen tänka,
säga och göra inför dessa ting; ty det
bjuder oss emot att, tro på deras gillande och
medansvar.
Med dessa ohyggliga dåd av barbari, van-
dalism, brigantism avslöjas det man ironiskt
kallar tysk kultur och civilisation.
Bort därmed!”
Dessa skriverier och framförallt den
citerade notisens nedsättande omdömen om
tysk kultur — vilkas orimlighet ej
behöver särskilt understrykas inför svensk
läsekrets — föranledde en rad protester i den
tyska fackpressen och brevväxling mellan
tyska och italienska fackföreningsmän.
Correspondenzblatt, har publicerat flera av
dessa brev.
Av särskilt intresse är följande skrivelse till
den italienska fackföreningscentralens
ordförande, enär det av Correspondenzblatt
uppgives vara avsänt med generalkommissionens
gillande oeh sålunda trots den privata
formen har en tämligen officiell karaktär:
Berlin den 9 sept. 1914.
Käre vän Rigola!
Mina upprepade besök i Italien och
särskilt den föredragsresa jag företog förra
året genom Italien i sällskap med partivän
d’Aragona hava lärt mig uppskatta och hålla
av Italien och italienarna, och personliga
vänskapsband binda mig vid talrika
italienska partivänner.
Dessa mina speciella relationer till den
italienska arbetareklassen ge mig anledning
att i denna allvarliga tid säga några ord,
som ni måhända kan offentliggöra i ert
blad.
Vi ha i Tyskland med förvåning och
beklagande konstaterat, att den italienska
arbetarepressen under det nuvarande kriget
vänder sig mot Tyskland på det skarpaste,
delvis rent hätskt, att den okontrollerat
återger alla lögner som motståndarna sprida
ut om Tyskland, ja, att .den mången gång
verkar för att Italien skall träda ut ur sin
neutralitet och på Frankrikes sida.
Av olika pressuttalanden framgår, att
man tillskriver Tyskland skulden för krigets
utbrott, att man framställer tyskarnas
uppträdande i utlandet som grymt och
barbariskt, att man skulle betrakta Tysklands
seger över motståndarna som en barbariets
seger över kulturen.
Vad det första angår ha de av tyska
regeringen publicerade förhandlingarna bragt
bevisen för att Tyskland gjort allt i dess
förmåga för att hindra krigets utbrott. Ni
vet att vi tvska arbetare ständigt legat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
