- Project Runeberg -  Tiden / Nionde årgången. 1917 /
87

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1917 - Undén, Östen: De enskilda arbetsavtalen enligt svensk lagstiftning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖSTEN UNDEN: DE ENSK/LDA ARBETSAVTALEN.

87

verksamhet; vid prövning i sistnämnda
avseende skall hänsyn tagas jämväl till
det intresse den enligt utfästelsen
berättigade har i densammas
fullgörande." (38 5.)

I en lag den 16 okt. 1914 stadgas
förbud i vissa fall mot värnpli
k-t i g s skiljande från tjänst eller
arbete:

"1 §. Värnpliktig, som är lagstadd
eller annorledes i annans tjänst eller
arbete anställd, må ej skiljas från
anställningen i anledning därav, att han har
att fullgöra i värnpliktslagen stadgad
övning om högst sextio dagar eller
mobiliseringsövning, som kan varda i
särskild lag föreskriven. Vad nu är sagt,
gälle dock ej, där den värnpliktige vid
anställandet avsiktligt bibragt
husbonden eller arbetsgivaren en oriktig
uppfattning om sina värnpliktsförhållanden.

2 §. Lider värnpliktig skada,
därigenom att, i strid mot bestämmelsen i
1 §, husbonde eller arbetsgivare ej
fullgör vad honom till följd av den
värnpliktiges anställning i hans tjänst eller
arbete åligger, vare husbonden eller
arbetsgivaren pliktig ersätta skadan; och
skall, där beträffande visst slag av
anställning särskild grund är stadgad för
bestämmande av vad husbonde eller
arbetsgivare är skyldig utgiva till den,
som han utan laga skäl skiljer från
anställningen, sådant stadgande aga
till-lämpning.

3 $. Avtal, som strider mot vad ovan
stadgas, vare ogillt.’’

■Sist anförda lag uttalar alltså, att
arbetsgivare ej kan anföra
militärövning, som inte överstiger 60 dagar,
såsom skäl för uppsägning. Praktisk
¾etydelse torde dock detta stadgande
få endast under förutsättning att ej
arbetsgivaren redan utan
åberopande av särskild grund äger uppsäga
-avtalet. I fall t. ex. en
industriarbetare är anställd på obestämd tid och
med någon kortare (t. ex. 8 dagar)
uppsägningstid, torde denna lag icke
erbjuda skydd. Arbetsgivaren kan,
oberoende av militärövningen, och
utan att åberopa särskild grund
avskeda arbetaren med iakttagande av
den överenskomna fristen. Den nya
lagen lärer ej effektivt hindra
arbetsgivaren från sådan uppsäg-

ning. Det är egentligen blott
arbetare, som anställts på längre tid,
t. ex. ett år eller ½ år eller 4
månader, eller med mycket lång
uppsägningstid, t. ex. 3 månader, vilka
kunna vänta någon nytta av lagen.
Framförallt blir det lagstadda
arbetare och personer, anställda å
kontor, i affärer etc, som skyddas mot
avsked före tjänstetidens slut.

Lagen säger ingenting om
löneförmåner under militärövningarna. I
regel mister arbetaren den
kontanta lönen under den tid han är
borta. Beträffande naturaförmåner
blir dock förhållandet annorlunda.
I en utredning, som verkställts av
juris professor Köersner på uppdrag
av Svenska lan t arbets
givareföreningarnas fullmäktige, säges bl. a.
angående statares rättigheter:

"De förmåner, som bestå i husrum,
ved-bränsle, potatisland och annan jord som
däremot svarande, lära med hänsyn till
innebörden av avtalet möjligen fä
betraktas som ett slags stataren för
tjänstetiden garanterad ersättning, so.m han ej kan
berövas på grund av mobilisering eller
annat icke självförvållat hinder, som ej
berättigar till avtalets hävande. Dessa
förmåner skulle han således vara b
e-r ä 11 i g a d att behålla utan annan
inskränkning, än att znöjligen, om
förhållandena det medgiva, hans ställföreträdare
skall beredas husrum. Svårare att
bedöma är frågan om rätten till andra
naturaprodukter, såsom säd, mjölk m. m.
Ehuru med tvekan håller jag emellertid
för sannolikt, att även beträffande dessa
samma synpunkt bör anläggas, i det man
har anledning antaga, att husbonden
såsom vederlag för, att stataren fastbundit
sig hos denne, får anses hava berett
stataren dessa stadigvarande
naturaförmåner för familjen eller hushållet. Dock lär
man även här få förutsätta något avdrag
till förmån för ställföreträdaren, samt,
även om sådan ej an skaf fats, för vad
stataren personligen skulle hava förbrukat.
Storleken och beskaffenheten av detta
avdrag får prövas för varje särskilt fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free