Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Hedén, Erik: Opartisk religionsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDEN: OPARTISK RELIGIONSUNDERVISNING. ix
att den förras stycken tryckas med
större, den senares med mindre stil.
I första ringen läses blott den
kortare kursen. Samtidigt läses här
fullständigt någon lättare skrift av
Platon (exempelvis Sokrates’
försvarstal eller Kriton eller, helst,
bådadera) eller öck — mindre gärna —
något längre sammanhängande
utdrag ur Xenophons Memorabilier.
Därpå börjas kyrkohistorien. I
samband med läran om
kristendomens uppkomst lämnas en utförligare
redogörelse för bibelkritikens reella
resultat, d. v. s. dess svar på frågan
i vad mån de bibliska berättelserna
om Jesus och apostlarna kunna
anses sanna eller ej. Även på detta
stadium måste stor vaksamhet
gentemot hypoteser iakttagas. I detta
samband lämnas ock en mer
ingående framställning av Paulus’ teologi
särskilt med stöd av Romarbrevet,
som nu fullständigt läses, och kanske
Galaterbrevet. Under skildringen av
kristendomens vidare utveckling är
det nog att fasthålla huvudlinjerna,
då och då upplivande dem genom
en åskådlig livs- eller
situationsteckning. Brytningen mellan
kristendomen och romerska väldet bör
naturligtvis skildras. Martyrhistorierna
kunna däremot här förbigås, då de
snarare äro av uppbygglig än
historisk art och därför må hänvisas
till barndomsskolans etiska
undervisning. Åtskilliga kyrkofäder, som i
nu använda läroböcker presenteras,
kunna gott förbigås, likaså en del
lärotvister och andra kyrkliga
händelser. Så t. ex. kan ungdomen reda
sig utan kunskap om sekter som
manikæerna, nestorianerna m. fi.
Däremot måste redan nu en
redogörelse lämnas för den nyplatonska
filosofin och dess inverkan på
kristendomen, exempelvis medels
gno-sticismens mystiska lära, vilken för
övrigt märkbart påverkat flera
sentida diktare, såsom vår Stagnelius.
Även i medeltidens kyrkohistoria
kunna åtskilliga strykningar göras,
men dessa få icke gälla
skolastiken, medeltidens i en stöpning
förenade filosofi och teologi, bakom
vilken ligger ett tankearbete av
akt-ningsbjudande art Vid övergången
till den nya tiden framhålles
renässansen, med dess halvt hedniska
skaplynne, såsom historiskt tidigare
och ej mindre viktig än den religiösa
reformationen. Emellertid bör
tillbörligt utrymme ägnas såväl Luthers
som Calvins verk. Den reformerta
kristendomens kulturinsats måste
rentav uppmärksammas bättre än
hittills skett. Såväl dess praktiska
religiositet som dess politiska frisinne
bör understrykas och den engelska
frireligiositeten äntligen få en
tillfredsställande värdering. Vidare
skildras, i större korthet än nu, den
Lutherska rättrogenheten på
1600-talet, och den tyska pietismen.
Alltifrån mitten av medeltiden behandlas
den svenska kyrkohistorien i
samband med den allmänna. I
anslutning till framställningen av den
lutherska ortodoxin lämnas en
översikt av den svenska kyrkans ännu
officiellt gällande lärosystem.
Här avbrytes den historiska
framställningens tidsföljd. Vi ha nu
hunnit fram till 1700-talets stora reli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
