Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
lägsen militärmakt, som härrör
därifrån, att regeringens väpnade makt
.står gentemot antingen en vapenlös
eller en på kamp med vapen trött
folkmassa.
Kan då en socialistisk
produktionsordning byggas upp på dessa
grundvalar ? Denna
produktionsordning betyder organisation av
produktionen genom samhället. Den
kräver den ekonomiska
självförvaltningen genom, hela folket. Statlig
organisering av produktionen genom
en byråkrati eller genom ett särskilt
befolkningslager betyder icke
socialism. Den tarvar organisatorisk
skolning hos breda folklager,
förutsätter talrika fria organisationer av
ekonomisk såväl som politisk art och
kräver full organisationsfrihet.
Arbetets socialistiska organisation skall
icke vara någon kasernorganisation.
En minoritets diktatur som ville
åt folkets skänka fullaste
organisa-nisationsfrihet skulle därmed
undergräva sin egen makt. Söker den
däremot att hålla sig kvar genom
att klavbina denna frihet, ja då
hämmar den utvecklingen fram mot
socialism i stället för att befordra den.
Sitt starkaste stöd har en
minoritet sdiktatur alltid i en tillgiven
armé. Men ju mer den sätter
vapenmakt i majoritetens ställe, desto mer
drive]1 den också varje opposition till
att söka sin räddning i appell till
bajonetten och nävrätten i stället för
i appell till folket i val, som är
förbjudet. Då blir i n b ö r d e s k r
i-g e t formen för utvidgning av
politiska och sociala motsatser. Där icke
fullständig social och politisk slöliet
gör sig gällande hotas
minoritetsdiktaturen ständigt av våldsamma
kravaller eller ett oavlåtligt
guerillakrig, som lätt växer ut till
långvariga beväpnade resningar, vars
bekämpande tar i anspråk diktaturens
alla militära krafter. Diktaturen
blir sedan icke fri från inbördeskri-
TIDEN
get, är i ständig fara att bli
störtad genom det.
För uppbyggandet av det
socialistiska samhället finns det inget
större hinder än inbördeskriget. På
nuvarande stadium av vittgående
geografisk arbetsdelning är den
industriella stordriften överallt
beroende såväl av handelns och sjöfartens
säkerhet som av fördragens. Redan
ett krig utåt skulle på det
allvarligaste störa det socialistiska
uppbyggandet även om icke fienden
trängde in i landet. Med rätta ha de
ryska socialisterna av alla riktningar
betonat nödvändigheten av fred för
det samhälleliga återuppbyggandet.
Men ännu fördärvligare för den
samhälleliga hushållningen än ett
krig utåt, blir ett medborgarkrig
som med naturnödvändighet
utspelas i landets inre, som det ödelägger
och lamslår lika svårt som en
fientlig invasion.
1 en kamp mellan staterna rör det
sig i regel om vinst eller förlust av
makt för den ena eller den andra
regeringen, icke om dess hela
existens. Men efter kriget skola och
vilja de olika krigförande
regeringarna och folken leva i fred om än
icke alltid i vänskap med varandra.
På ett helt annat sätt stå parterna
i ett inbördeskrig till varandra. De
föra icke krig för att rycka från
motparten några medgivanden och
sedan leva i frid med honom. I
kriget mellan medborgarna går det
heller inte till som inom
demokratin, där minoriteterna äro skyddade
så att varje part, som råkar i
minoritet och måste avstå från
regeringen, därmed ingalunda är
avstängd från politisk verksamhet eller
ens behöver inskränka denna och
där varje parti som råkar i
minoritet städse har rätten kvar att trakta
efter majoritet och därigenom
bemäktiga sig regeringen.
Under inbördeskrig kämpar varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
