Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Langenfelt, Gösta: Språkligt strögods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
TIDEN
uppkallats efter engelska staden
Canterbury, Lund efter London,
prästgården Assedun i
Östergötland efter slagfältet vid Assandun
i England. Som en lägenhet intill
Uppsala räknas Salnecke, väl att
skilja från stället i Gryta socken,
som tidigare hetat Salkandaeka. Nej,
detta Salnecke är otvivelaktigt också
ett uppkallelsenamn efter
Tessalo-nika, som ju i dag kallas Salonik(i).
Redan i medelhögtyska lexikon kan
man påträffa formen Salnecke, som
möjligen omsatts i svensk jordmån
efter tyskt mönster. ’Dra så långt
som pepparn växer’ har en
intressant parallell i ett uttryck av
engelsmannen Ovebury på 1600-talet, som
önskade, att Danzig, som exporterade
vete och var ganska dyr på varan,
låge på Moluckerna, d. v. s.
kryddöarna.
§ 3. Hos en engelsk författare om
Sverige (Marryat, One year in
Swe-den, 1862 II s. 428) omtalas en
ramsa, som tydligen är något
kökslatin. "Arje, marje, Domer i dike,
Buller i omen, Maja i more, Meckel i
brore, Messe ree, Böcker bree, Guds
ord amen. Matt i tirum, Got i lirum,
Silbo nass, sluk i tass. Bråtan grön,
Eon te sjön, satt Guds ängel,las i bok,
kors i tanna, mobili poss." Ave
Maria på latin i någon av dess olika
upplagor, har här ombildats till en
svensk ramsa, där några uttryck låta
riktigt svenska. "Ron te sjön" t. ex.
Samme förf. omtalar även ett ord
från Malmöhus län på 60-talet,
troilisera i betydelsen makadamisera.
Därsammastädes (I s. 120) läses
nämligen (översatt från engelskan) :
"Mycket har gjorts för vägarnas
underhåll genom den nuvarande
landshövdingens (Troili) ansträngningar;
och troilisera (troillise) har blivit ett
vanligt ord i Skåne just såsom vi
använda uttrycket makadamisera i
England.’’
I förra delen nämndes något om
engelska lånord i svenskan. Genom
jämförelser med andra språk skall
man finna, att vi i en del fall, där
man nu antager lån från tyskt eller
franskt språk, måste ha lånat från
engelskt. T. ex. mahogny, som på
tyska heter mahagony, torde utgått
från engelskans mdhögany. Porslin,
franskt porcelaine, tyskt Porzelian,
engelskt porcelaine torde ha blandad
fransk och engelsk härkomst, franskt
i betoning, engelsk i ljudavseende.
Att potatis, potäter äro engelska lån
framgår utan vidare (eng. potatoes).
Frälsningsarméns ensajn är endast
ljudenlig skrivning av engelskt
en-sign, fänrik.
Ofta säger man: hon har piff över
sig, är piffig. Ibland säges det: Jag
blev alldeles paff. Zola skriver i
Fällan (s. 262) : Hein, quel pif! dit
la Vieille femme. (Åh, vilken piff,
sade den gamla kvinnan) ; (s. 294) :
Pardi, murmura Augustine,.... ils
sont paj; (s. 374) : Un lundi soir,
Coupeau entra paf, (= För fan,
mumlade A...... de äro paff; en
måndagskväll kom Coupeau hem
paff).
Vad som emellertid icke är ett lån,
fastän det låter utländskt, är rischels
i betydelsen pengar. Uhrström har
i ett litet lexikon över stockholmskan
upptagit det utan förklaring. Den
ligger dock bra nära till hands:
riksgälds. Så och så många daler
riksgälds, så många daler banko, voro
ju vanliga uttryck före
myntrefor-men på 1870-talet. Utvecklingen
ksg till sch, som skulle kunna vara
en briljant illustration till den
Ruben G:son Berg tillskrivna
ljudlagen : ’ ’Vilket ljud som helst kan vid
vilken tid som helst bli vilket annat
ljud som helst", är icke
märkvärdigare än den vi ha i gästgivare,
östgöte (jäschivare, öschöte). Däremot
är nog pub ak (punsch) en inhemsk
bildning, kanske i motsättning till
S cub a c (whisky), som var ett mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
