Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - Observande för skattebetalarnes förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
51
trodde att ’ ’Riksförsäkringsanstalten kommer att i sitt arbete utmärkas av
samma egenskaper, som gärna beteckna övriga statsorganisationer — någon
byrå i socialstyrelsen? — nämligen ett mera byråkratiskt och formalistiskt
arbetssätt". Det var då det; pipan hade ett annat ljud hösten 1921, då
privatförsäkringens klagan över Riksförsäkringsanstaltens konkurrens ljöd hög
och gäll!
Hittills är det hela emellertid mindre märkligt. Men sedan kommer det:
"Det torde dessutom ligga nära till hands att antaga, att
Riksförsäkringsanstalten i sin egenskap av social institution till arbetarens fromma har svårt
att frigöra sig frän ett ensidigt beaktande av krav frän de skadades sida."
Detta sistnämnda är ju ett ohöljt tillkännagivande, att man genom yttersta
hårdhet mot de skadade skall söka tillskansa arbetsgivarna ekonomiska fördelar.
Det kan icke förnekas, att tecken tyda på att denna mot
olycksfallsförsäkringstanken obstruerande taktik också tillämpats; eljest vore det svårt att förklara
skillnaden i storlek mellan privatverksamhetens och Riksförsäkringsanstaltens
skadeersättningar. Saken är förståelig, hur hänsynslös den än är, från ett
privat bolags och privata arbetsgivares synpunkt. Men vad som näppeligen
är förståeligt, det är att man i teten för det bolag som sålunda ohöljt
proklamerar obstruktionen mot olycksfallsförsäkringstanken finner chefen för byrån
för arbetarskyddsärenden i socialstyrelsen. Man kan ju gott antaga, att
formerna för rätt för statstjänsteman att överhuvud innehava styrelseuppdrag i
privatbolag fullväl iakttagits — d. v. s. K. M:ts tillstånd inhämtats — och
ändå känna sig en smula undrande inför detta utslag av privat företagsamhet.
Månne det skulle kallas lojalt om ett statsföretag förvärvade en högt uppsatt
tjänsteman i Enskilda Banken att vid sidan av sin tjänst där tillhandagå i en
kampanj mot banken? Men när Land och Sjö utsänder konkurrensofferter mot
Riksförsäkringsanstalten till arbetsgivare undertecknade av byråchefen Furst,
talar ingen Skattebetalarnes förening om illojalitet. Ehuru saken i detta fall
blir ännu gravare därigenom, att Riksförsäkringsanstalten enligt
olycksfallsförsäkringslagen paragraf 17 är skyldig att för vissa utredningar i
försäkringsavseende vända sig till Socialstyrelsen, d. v. s. just hr Furst. Det är en god
tingens ordning, förmodligen helt efter Skattebetalarnes förenings smak, men
måhända icke alldeles efter lagens mening, att Statens försäkringsanstalt skall
hava "högste chefen" i det konkurrerande privata bolaget till konsult.
Under hösten 1921 har en häftig konkurrens utkämpats mellan de privata
arbetsgivarbolagen och Riksförsäkringsanstalten. En av stridspunkterna var
redarfirmorna i Göteborg. Striden stod hård — men i det avgörande
ögonblicket råkade K. M:t förordna chefen för byrån för arbetarskyddsärenden i
K. Socialstyrelsen, ordföranden i styrelsen för "ömsesidiga
olycksfallsförsäkringsbolaget Land och Sjö", byråchefen Th. Furst till medlare i konflikten
mellan redare och sjömän, vilken medling ägde rum i Göteborg. I en offentlig
rapport till Riksförsäkringsanstalten meddelas, att en namngiven firma som
stått i beråd att taga försäkring i Riksförsäkringsanstalten avråtts därifrån
av Land och Sjös ombud i Göteborg, emedan bolagets högste chef under
veckan vistades i Göteborg och i anledning härav en jämkning i premierna för
stuveriföretagen, så att de bleve lägre än Riksförsäkringsanstaltens, skulle
kunna ske. Så långt konstateras kunnat, har ingen annan bolagets "högste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
