Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ERNST WIGFORSS
var den allra bästa. Det var ju att vänta, att de sålunda valda
skulle höra till den grupp, som livligast omfattar rörelsens idéer,
och att de alltså skulle framhäva den demokratiska sidan av
organisationen. De ville inte gärna jämföras med förmän på privata
byggen, som framför allt ha till uppgift att vara pådrivare. Men
det föreföll inte, som om de voro villiga att avstå från någon del
av sin auktoritet, när den verkligen kunde behövas. Så hade
förmännen i Manchesterdistriktet krävt att få avskeda arbetare, och
en kompromiss hade kommit till stånd, varigenom rätten att
suspendera lades i förmannens hand, men gilleskommittén förbehöll sig
avgörandet. I ett par fall hade en sålunda suspenderad åter blivit
insatt på sin post. För övrigt var antalet avskedade synnerligen
obetydligt, och det rörde sig därvid om sådana uppenbara anledningar
som kortspel under arbetstiden eller försök att erhålla sjukbidrag,
fastän man var frisk nog att ertappas på krogen.
Inte heller syntes valet av förmän ha påverkats av annat än
sakliga synpunkter, ehuru man på sina håll — så t. ex. just den flera
gånger nämnde Coppock — framhöll de risker, som man i den
riktningen hade att trygga sig emot. Överhuvudtaget hade vi anledning
att observera, att ingen med så stor styrka som just Coppock
framhöll svårigheterna och de olösta problemerna. Det kanske hänger
samman med att Coppock i sin egenskap av kommunist ser en viss
fara i den alltför stora tron på gillenas framtidsmöjligheter. Och
därmed äro vi inne på ett kapitel, som naturligtvis var föremål
för vårt särskilda intresse, nämligen frågan om den härskande
synen på byggnadsgillena inom olika engelska arbetarekretsar.
Arbetarerörelsen och gillena.
Att arbetarerörelsen så att säga officiellt i stort sett möter gillena
med all möjlig sympati och obetingat ställer sig bakom deras krav
på frihet att utveckla sig, kan ju inte betvivlas. När
fackföreningarna och arbetarepartiet för ungefär ett år sedan satte till en
kommitté för att formulera arbetarnas krav under den växande krisen,
så innehöll kommittérapporten bland annat en uppmaning till
regeringen att inte lägga några hinder i vägen för gillenas verksamhet,
som tvärtom på allt sätt borde uppmuntras. Om
byggnadsindustriens fackförbunds och federationens ställning till gillena är redan
talat, överhuvudtaget torde det för den allmänna stämningen vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
