Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
NILS KARLEBY
monopolprisets uppehållande — får på detta sätt sin rätta ställning
i nutidens sociala omdaning.1)
Den ekonomiska friheten, näringsfriheten, rätten att fritt välja
yrke och ställning — dessa ting äro ingalunda till nackdel för
arbetarna. De skola blott tillämpas konsekvent. Och de skola
till-lämpas på en sådan social bas, att likheten i utgångspunkt icke är
blott en tom formalitet. Den moderna tanken på social demokrati
är den naturliga utlöparen av den klassiska liberalismen. Sin
anknytning till socialismen får den genom observationen av
produktionsutvecklingens konsekvenser i fråga om metoderna för
bestämmande över produktionen.2)
Den nu skildrade typen av arbetarmonopol är särskilt intressant
ur en speciell synpunkt, nämligen ur den synpunkten, att detta
monopol föreligger oberoende av om vederbörande äro organiserade
i föreningar eller ej, om de använda enhetligt fastställda prislistor
eller ej. Priserna pL den ifrågavarande arbetskraften — d. v. s.
inkomsterna — äro knapphetspriser, de se ut som om de framginge
under fri konkurrens. Men det som utmärker dem är (såtillvida
som knappheten beror på sociala orsaker) att de bero på en konstlad
knapphet — d. v. s. just det, som är det karakteristiska för
monopolet.
Härmed torde möjligheten vara vunnen att klart draga
gränsskillnaden mellan organisation och monopol. Organisation är i och för
sig en metod för prisbildningen i överensstämmelse med knapphetens
utslag, monopolet är ett medel att skapa konstlad knapphet.
Nutidens, på ömsesidig samverkan och arbetsfördelning grundade,
över de vidaste områden spännande ekonomiska liv kräver organisa-
*) Det påstås ju icke, att de höga nominella inkomsterna i högre
kvalificerade yrken äro i allo reala. Utbildningskostnaderna draga sin dryga del. Men
vad som påstås, det är att ett öppnande av möjligheterna för flera och
utbildningskostnadernas överflyttande i ännu högre grad än nu — redan är ju
själva undervisningen i stort sett fri — på det allmänna skulle vara en
rationell och effektiv metod att bidraga till förverkligandet av den fria
konkurrensen och dess demokratiska resultat, om man önskar detta resultat. Något
kostar det, men ett ingripande som lovar resultat är det. Och ingen vet, om
det kostar mera än det nuvarande, effektivitetskvävande systemet.
1) Därest utvecklingen till storföretag leder till kvävande monopol, så...
"leder den till ett ont, vilket endast statssocialism skulle bjuda en väg att
undkomma y\ Clark, Essentials of Economic Theory, New York 1918, s. 559. Jfr
Engels, Antidiihring, s. 291 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
