Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Edström, Axel: Kanada och Australien — två svenska emigrationsländer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANADA OCH AUSTRALIEN ETC.
245
världsdelen fram till vår tids organiserade stat ligger en lång och
spännande historia. Till den unga kontinenten slängdes ut
deporterade förbrytare och vid sidan av dessa slogo fria utvandrare sig
ner som farmare och fårherdar, squatters. Guldfebern drog till
Australien en utsökt samling av världens avskum. Då guldet sinade
kommo hederliga farmare i större mängd som började utnyttja den
rika jorden. Ur dessa olikartade element har den nuvarande
nationen Commonwealth of Australia vuxit fram.
Guldet har varit av stor betydelse för Australiens utveckling, men
det har där ingen framtid. Inom en mansålder äro säkerligen
förekomsterna tömda. Guldet har byggt upp den australienska
nationen. Det har skapat det rika land, där det nu plöjes, sås och skördas
och som är helt olika det, som 1851 väcktes av de första guldgrävarna
ur sin miljoner år länga sömn. Nu bygger man på annan grund.
Kanada var ett skogrikt land. Australien är i vissa delar även
skogrikt, men samma betydelse som i Kanada kan ej den australiska
skogsdriften få. Skogarna bestå av olika lövträdsarter. På detta
sätt kan Australien endast få betydelse som producent av hårt trä,
under det att mjukt trä av barrträd måste importeras. De
austra-liensiska urskogarna förorsaka nybygggarna, som vilja komma åt
jorden, stora bekymmer, emedan de äro svåra att rödja.
Skogsbruket har emellertid på senare tid fått allt mer ökad betydelse, men
skogarna tåla ej avverkning i den skala, som den nu bedrives, och
det dröjer ej länge förrän virkesfrågan blir aktuell.
Australien är vida känt för sin fåravel. Denna äger ej blott rum
på den goda jorden, utan även på de stora oanvändbara slätterna
i det inre, som äro för torra för att kunna effektivt odlas, finnas
goda betesmarker. Fårhushållningen sker i stor skala på stora
farmer, där ända till 100,000 får kunna hållas. Ullen är Australiens
viktigaste exportartikel, men även fårköttet finner i frusen form
vägen till Europa.
Det första århundradet av de vitas verksamhet i Australien har
utmärkts av en utveckling av boskapsskötseln för köttets utvinnande
och det andra synes av allt att döma komma att kännetecknas av
en liknande utveckling av jordbruket och mejerihanteringen.
Veteodlingen har tagit allt starkare fart, 1913—14 var sålunda värdet
av Australiens veteskörd större än Sveriges totala spannmålsskörd.
Fruktodlingen har på senaste tiden fått allt större omfattning, de
flesta äpplen vi äta i vårens och försommarens tid ha utvecklats un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
