Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olsson, Oscar: De svenska arbetarnas folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 OSCAR OLSSON
Så ha vi kurscirkeln, som behandlar ett bestämt ämne, en följd av
sammankomster, en termin eller ett år. Där söker man sig gärna
fram efter en studieplan, uppgjord av sakkunnig person på
studiecirkelns begäran, eftersänd hos riksstudieledningen eller hittad i
Bokstugan, studiecirklarnas tidskrift. Bäst går det, om man kan
få tag på någon bra liten översiktsbok i ämnet, som alla
medlemmarna skaffa sig. Det bästa av den litteratur, som föreligger i
ämnet på svenska, inköpes till studiecirkelbiblioteket. Referenten
för nästa sammankomst lägger för sin räkning beslag på vad han
anser sig bäst behöva för att gå i land med sin uppgift. Närmaste
rätten att välja har sedan opponenten eller andre inledaren av
meningsutbytet, som har att sörja för att frågan inte blir ensidigt
behandlad.
Ännu bättre för en kurscirkel är att i sin krets ha en sakkunnig
person som verklig studieledare. Det blir vad engelsmännen kallar
en "tutorial class" (studiecirkel med lärare). Själwerksamheten
och samtalen bli ej mindre givande för att en fackman övertar de
inledande föreläsningarna. Medlemmarna kunna här som i de
engelska "tutorial classes" de referat de nu slippa ifrån genom att
skriva uppsatser över av ledaren föreslagna ämnen.
Det senaste året ha några rätt omfattande experiment gjorts med
sådana studiecirklar, dels ettåriga, s. k. folkliög skolecirklar, med
akademiskt utbildade lärare, dels tvååriga, s. k. universitetscirklar (de
engelska "university tutorial classes"), med universitetsprofessorer
som ledare. Två universitetscirklar i nationalekonomi ha avslutat
sitt första arbetsår (1922—1923) med mycket goda resultat.
Professorerna, som lett studiecirklarna, förklara, att de däri deltagande
arbetarna på ett ofta utmärkt sätt skilt sig från de undersökningar
och utredningar de fått sig ålagda under årets lopp. Den ena
studiecirkeln har ordnats så, att professorns föreläsning varje
sammankomst varit offentlig, besökt av i medeltal 160 åhörare. Omedelbart
efter föreläsningen samlades studiecirkelns 25 medlemmar till det
egentliga studiecirkelarbetet. Att föreläsningen var offentlig hade
det goda med sig, att de många arbetare, som inte kunde få vara
med i universitetslärarens studiecirkel, bildade egna studiecirklar,
som således också vid sina diskussioner hade god nytta av
vetenskapsmannens synpunkter och uppslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
