Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Jacobi, Alrik: Domarval och prästval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖÖMARVAL OCH PRÄSTVAt 357
fråga ställa sig på den stockkonservativa ståndpunkten, att "allt
är bra som det är". En nykomling, som flyttar in i ett gammalt
hus, har alltid lättare än de gamla innehavarna att upptäcka fel
och brister, och kan också mera hänsynslöst inskrida för att få dem
avhjälpta, för att ej senare själv bli medansvarig för vad som felats.
Och granskar man, hur det under gångna tider förfarits vid
tjänstetillsättningar på här ifrågavarande områden, måste man nog säga
sig, att allt ej varit som sig bort och att det vore föga välbetänkt
att ställa sig avvisande mot varje reformprojekt.
Då problemställningen vid domare- och prästval ingalunda är
densamma, torde vara lämpligast att taga varje fråga för sig.
Vad först domarvalen beträffar, är det två aktuella fall, som på
sista tiden givit anledning till diskussion. Det ena gällde
Stockholm, det andra en landsortsstad — ett förhållande, som gör, att man
här också i själva verket får att göra med två skilda problem.
I Stockholm ha magistratens ledamöter som bekant domarämbetet
till sin huvuduppgift. De kommunala förvaltningsgöromålen äro
helt överflyttade på andra tjänstemän. De sökandes kompetens
såsom domare är här den enda synpunkt, som vid ett val rimligtvis
bör komma i betraktande. Och valmännen ha för länge sedan
erkänt sin oförmåga att här ingå på någon prövning genom att i
allmänhet helt enkelt strejka från valförrättningarna. Betecknande
är också, att man tämligen enstämmigt betecknar det som ett
oförsynt missbruk, om från något håll en agitation igångsattes för
talrikare anslutning i syfte att påverka valet i en viss riktning. Enda
gången på senare tid, som någon verklig valstrid satts i scen, var väl
under storstrejksåret, då man från arbetarpartiets sida gjorde ett
försök att från rådmansämbetet utestänga en domare, som i
handläggningen av en del Åkarpsmål ansågs ha lagt i dagen alltför starka
klassynpunkter. Alla borgerliga voro då eniga om att på det
skarpaste fördöma detta förfarande, och man har sedermera, då
strafflagen efterhand kommit att spela mindre roll som klasskampsvapen,
återgått till den gamla ordningen. Tidningar och andra partiorgan
ha sålunda intagit en rent passiv hållning och valutgången
överlämnats åt några tiotal intresserade, som med sina röster blott
bekräftat det av magistraten uppgjorda förslaget. Det har ju stått
klart, att en dylik praxis lämnade fältet öppet för allehanda
kupper, men så länge ingen sådan inträffat, har man låtit det bero
vid det gamla. Så kom vid senaste valet den stora sensationen. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
