Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Marcus, Carl David: Strindbergs naturalistiska skådespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERGS NATURALISTISKA
SKÅDESPEL.
För TIDEN av Docent CARL DAVID MARCUS.
QjTRINDBERGS DRAMER SYNAS OUPPLÖSLIGT
^-s\ hänga samman med hans stora själskriser. Det gäller
^■^ för Mäster Olof, de naturalistiska dramerna från år 1886 och
framåt och för den väldiga serien omedelbart efter irrvandringen i
Inferno. Just den omständigheten att Strindbergs hela liv förlöper
i häftiga kriser och således beskriver en feberkurva med de mest
djupa vågdalar äro blott ett symptom för hans utomordentligt
dramatiska begåvning. En epikers liv flyter fram som en bred älv, han
tager icke den aktiva del i händelserna som dramatikern, han
samlar från sitt utsiktstorn erfarenheter av alla de människor han mött,
alla de idéer han spårat upp och bearbetar dem i sitt inre, kapitel
efter kapitel.
När man nu talar om Strindbergs naturalistiska dramer måste
jag från första början reservera mig mot att taga begreppet
naturalistisk i allt för begränsad mening. Den svenske diktaren har
egentligen aldrig varit en renodlad representant för en bestämd riktning
så som till exempel Gerhart Hauptmann är naturalist i "Vor
Son-nenaufgang" och "Die Weber" eller Mæterlinck romantisk
sym-bolist i sina tidigare dramer. Strindberg är alltid ett konglomerat
av olika element? och man kan ofta, icke alltid, skönja hur den
dramatiska spänningen i hans själskriser föres direkt över i hans verk
atan att helt upplösas i en konstnärlig syntes.
Om man försöker att få en bild av den livs- eller världsåskådning,
som ligger bakom Strindbergs dramatiska produktion omkring år
1890, finner man även där olika beståndsdelar, vilka för en tid gå
samman till en enhet för att sedan bryta sig från varandra och
bidraga till den kommande stora själsprocessen.
På det hela taget är den svenske diktaren en anhängare av hela
periodens mest typiska åskådning, positivismen. Den låg överallt i
luften och Strindberg har under sin mångåriga vistelse i utlandet
haft det mest gynnsamma tillfälle att suga den i sig genom alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
