Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Holmberg, Olle: Historien och filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 olle holmbeltq
även statens högsta ämbete skall vara till salu: den låter anden
agitera för republik. Den osvikliga takten leder teorien i band, och
teorien märker det inte ens: den lärde vet inte om att han skriver
tjocka band för att försvara åsikterna i sin morgontidning.
Penningens mål är ett nytt världsimperium av ekonomiska truster, en
ny laglös vikingatid, fast av så väldiga mått som endast den
"faus-tiska andens oändlighetslängtan vid slutet av dess långa bana har
kunnat drömma om.^)
Här bör emellertid i detta referat infogas en parentes.
Förhållandet mellan varandet och vakenvaron är inte uttömt med orden att de
bekämpa varandra genom sina representanter totemmänniskor och
tabumänniskor. Vi äro alla på en gång varande och vakna, och
vår tillvaro är formad inte bara som en strid, utan också som en
kompromiss mellan de två principerna. En sådan kompromiss är
redan nämnd: språket, som är ett verk av vakenvaron i varandets
tjänst, och med sina fasta, fristående beteckningar har avlöst
varandets eget naturliga åtbördsspråk. Språket är en förutsättning för
filosofien, men också för talet, för matematiken, och de två i sin tur
betinga ännu en stor symbol som är skapad av vakenvaron, men
utnyttjad av varandet: tekniken. I maskinen, sådan den nått sin
utveckling under civilisationstiden, har, om man fattar Spenglers på
denna punkt föga klara utredningar rätt, andesida och maktsida
samlat sig om en väldig gemensam sinnebild. Anden uppfinner
maskinen, men makten använder den: här är för en gångs skull
förbindelsen mellan insikt och användning av insikten självklar. ^’Genom
tekniken griper vakenvaron våldsamt in i världen av fakta; livet
he-ijänar sig av tänkandet som av ett trollspö, och på höjden av mången
civilisation, i de stora städerna, kommer till sist det ögonblick, då den
tekniska kritiken blir trött på att tjäna livet och själv upphäver sig
till tyrann. En orgie av detta lössläppta tänkande av i sanning
tragiska mått upplever den västerländska kulturen just nu’’.
I sig själv — så synes Spengler mena — hör således också
ingenjören till tabumänniskorna. Han är ’’maskinens vetande präst".
Spengler hämtar sina exempel från kejsartidens Rom och revolutionstidens
Frankrike och har förnämt undvikit att göra anspelningar på aktuella fenomen:
den tyska revolutionen, Stinnes, ande-maktförhållandet mellan Wilson och
Cle-menceau, där den ena uppställde principerna och den andra genomförde dem på
sitt sätt, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
