Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DELARTIGHETSPBOBLEM
13
faktiskt medverkat i värdebildningen, och fastställer priset i
överensstämmelse härmed.’’*)
Denna framställning, härrörande från den man, som inom den
tyskspråkiga socialdemokratin gäller som förnämsta ekonomiska
teoretiker, är ett skolexempel på felslut till följd av ordets makt över
tanken.
Det ligger i öppen dag, att för att förklara värdebildningen enligt
Marx’ teori tillgriper författaren i själva verket en ny teori. I stället
för att det samhälleligt nödvändiga arbetet bestämmer värdet,
bestämmer värdet tvärtom huru mycket av det nedlagda arbetet skall
kunna tillräknas roll av samhälleligt nödvändigt. Att då den
samhälleligt nödvändiga arbetsmängden måste överensstämma med
värdet, är ju en tautologi. Det är klart, att med den angivna
förklaringen Marx värdeteori reducerats till vad den verkligen är, en
uttolkning av det sociologiska innehållet i värdebildningsprocessen,
medan processen själv förklarats med hjälp av "den fria
konkurrensen", i modern ekonomis språk gränsnytte- eller
knapphetsteorierna.
Det förrädiska ordet är i det föreliggande som i så många andra
fall "samhället", ett begrepp som — för att tala med Hilferdings
kollega Max Adler — ’ ’för allt för många betyder bara ett bekvämt
ord, som överallt lätt inställer sig där tanken sviker’\ Felslutet
bottnar i dubbelbetydelsen i ordet samhället. Å ena sidan förbindes
därmed tanken på en organiserad enhet, verkande genom något
centralt organ och direkt uppträdande såsom subjekt, å andra sidan är
det blott samuttrycket för individerna, verkande och funktionerande
endast i och genom en oändlighet individuella aktioner. Genom att
förklara samhället såsom räknemästare har man jämnt ingenting
förklarat, blott deklarerat en uppfattning om räkneprocessens
sociologiska innebörd. Det enda av vikt för den ekonomiska
problemförklaringen är denna process själv, d. v. s. hur "samhällets" värdering
försiggår genom individernas värdering.
Det uppstår kuriösa felslut genom konfusionen mellan sociologiska
och ekonomisk-organisatoriska problemställningar. Just felslut av
denna karaktär, bottnande i ordet samhällets med dess
dubbelbetydelse sammanhängande mystiska makt över tanken, i förbiseendet av
den marxska terminologins säregna sociologiska karaktär, och i
*) Hilferding, Böhm-Bawerks Marx-kritik, Wien 1904, s. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
