Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Oljelund, Stefan: Ett fackligt program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
STEFAN OLJELUND
nom hänsynsfullheten i sitt uppträdande och genom allvarlig vilja
att fredligt avveckla de oundvikliga konflikterna må samhällets rätt
respekteras och naturligtvis genom att arbetarna icke utnyttja sitt
övertag såsom upprätthållare av samhälleligt viktiga funktioner till
att pressa fram socialt oförsvarliga villkor. Missbruk härutinnan går
för övrigt även ut över arbetarklassen. Men i princip kan i fråga
om lönevillkor en orättvisa knappast ske mot det övriga samhället,
så länge det står alla fritt att, om de vilja, kliva ned från ovan och
bli arbetare.
Som allmän regel kan man säga att en blockad, gällande
bibehållande eller framdrivande av en samhällsekonomiskt icke försvarlig
lön, icke skall respekteras. Eftersom strejk- och blockadbryteri, som
ju skulle kunna utgöra regulator, icke kan få sanktion av
fackföreningsrörelsen annat än möjligen vid utomordentliga tillfällen, då
klart gruppmissbruk föreligger och blockad därför ej kan
respekteras, måste rörelsen inrikta sig på att förebygga tillkomsten av från
arbetarklassens och —under bestämda förutsättningar — från
samhällets synpunkt oförsvarliga strider.
En sådan uppgift är inte lätt att fylla. Det kunde ju tänkas att
Landsorganisationen blev den myndighet, som avgjorde när en strid
skulle anses försvarlig ur det helas synpunkt. Fullständigt
främmande för en sådan tankegång är icke denna organisation. I ett
utlåtande till förut -nämnda motion föreslog Landssekretariatet
följande, som kongressen gjorde till sitt:
Kongressen uttalar som sin mening att Landssekretariatet respektive
repre-sentantskapet vid beslut om godkännande av konflikter till erhållande av
Landsorganisationens understöd, bör, så långt omständigheterna göra det möjligt,
lämna företräde till erhållande av understöd åt sådana förbund, som
representera arbetarna inom de lägst avlönade industrierna.
Denna förklaring betyder helt enkelt en inskränkning i
solidaritetsplikten att lämna ekonomiskt understöd, så mycket
betydelsefullare som Landsorganisationen enligt sina stadgar icke lämnar
understöd vid andra tillfällen än lockout. Här är således klart angivet en
begränsning av solidariteten, visserligen uttryckt så att understöd
främst skall lämnas lågt avlönade arbetare men dock logiskt ledande
till vägran att understödja grupper, som pressa till sig arbetsvillkor,
som kunna anses oförsvarliga från det helas synpunkt. Ett steg på
denna väg togs även då samma kongress beslöt att där fackförbund
av annat begärde sympatiblockader, detta förbund i så fall skulle
betala krigskostnaderna. Beslutet betecknades visserligen från "ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
