Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
E. H. THÖENBERG
faller det sig ingalunda lätt att draga någon skarp gränslinje mellan
de båda riktningarna. Vår Gustav F. Steffen talar sålunda om
sociologien som "det gemensamma och djupaste fundamentet’’ för de
speciella samhällsvetenskaperna; och så tillägger han, att det på
samma gång är sociologiens uppgift att ge en syntes av dessa
sär-discipliners ’’gemensamma, allmängiltigaste forskningsresultat".1)
Och en besläktad ståndpunkt tolkas sålunda av amerikanen C. A.
Eliwood : När vi tala om sociologien såsom en syntes, mena vi därmed
’ ’icke en hopsummering av socialvetenskaperna, utan fastmer en
allsidig generalisering av den sociala processen. Sociologien är sålunda
den fundamentala vetenskapen om det samhälleliga livet, grundvalen
för de sociala vetenskaperna såväl som deras logiska fulländning’ \ —
Den tredje riktningen möter oss framför allt hos europeiska
författare. Tysken G. Simmel är väl åskådningens längst gående
representant. För honom bildar sociologien en specialdisciplin. Dess
huvudföremål utgöres av de former, under vilka människor förena sig, bilda
samhällen — "die Arten und Formen der Vergesellschaftung".
Den förhåller sig till de andra samhälleliga specialvetenskaperna
som geometrien till de fysikalisk-kemiska disciplinerna. Ja, S. ser
i sociologien endast en metod, ett hjälpmedel för forskningen.2) Till
honom sluter sig hans ännu levande landsman,
Berlinprofes-som Alfr. Vierkandt, som med sin etnografiska lärdom och sin
omfattande filosofiska och psykologiska bildning åstadkommit en
betydande allmän sociologisk framställning. Fransmannen Emile
Durkheim befann sig ungefär på samma linje. Han betecknade
sociologien såsom vetenskapen om de samhälleliga institutionerna,
deras ursprung och verksamhetssätt. Och dylika institutioner bilda
enligt D. alla trossatser, åskådningar och sätt att skicka sig som
utmärka gruppen eller kollektiviteten.3)
Särskilt intresse tilldrar sig i detta sammanhang L. T. Hobhouse
vid Londons universitet. Han är en av de få sociologer, som för
*) Art. ’ ’Sociologi’’, Nord. familjebok.
2) Denna kvantitativa begränsning behöver ingalunda innebära en
motsvarande kvalitativ reduktion av sociologiens uppgift. Professor Marshall angav
en gång detta program för den vetenskap, vars magistrala idkare han var:
Nationalekonomien är icke en samling konkreta sanningar, utan ett redskap för
uppdagande och utforskande av sådana sanningar.
8) Small har i sitt senaste arbete tydligen närmat sig denna ståndpunkt
ehuru med en alltför invecklad terminologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
