Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Händelser och spörsmål - Presidentvalet i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Partiernas procentuella andel av valmanskåren vid de tre tillfällena ställer
sig som följer:
Maj December Mars
Ludendorff ................ 6,5 3,0 1,0
Jarres ..................... 31,5 33,0 38,r,
Held ...................... 3,0 3,5 4,0
Marx ...................... 13,5 14,0 14,5
Hellpach ................... 5,5 6,5 6,o
Braun ..................... 20,5 26,0 29,0
Thälmann .................. 13,0 9,0 7,o
övriga ..................... 6,5 5,0 –––
Även här gäller det naturligtvis, att högerns siffra är på ovannämnda sätt
felaktig. En del av Ludendorff ärnas och de "övrigas" tal borde, om det varit
möjligt, ha varit överförda på rubriken Jarres.
En sak framgår med tydlighet. Det är de båda ytterlighetspartierna,
nationalsocialisterna till höger och kommunisterna till vänster, som gått starkast
tillbaka. I all synnerhet ha de förra, Ludendorffarna, smält samman. Nu
befunno sig helt säkert många av dem redan på förhand bakom Jarres, så att
ur partisynpunkt är det svårt att säga, vad det kan betyda, men över
Ludendorff personligen är det en hård dom.
I maj i fjol mönstrade nationalsocialisterna nära 2 miljoner väljare, i
december omkring 900 tusen och nu knappt 300,000. Fallet är stort och snabbt
och torde väl näppeligen kunna repareras. Endast i någon enstaka krets har
röstsiffran hållit sig från decembervalet. Värst har det gått dem i
Berlinkretsarna och i Mecklenburg, där endast bråkdelar återstå. Bajern är
fortfarande deras starkaste område, men även där har det gått kraftigt bakut.
Kommunisterna ha ej heller skurit några lagrar. Det är ju heller inte så
underligt, att man inte springer andan ur halsen på sig för att demonstrera
genom att rösta på Herrn Thälmann, då han ju i alla fall varken hade eller
kunde få någon tjangs, hur många anhängare än gingo fram för honom. Även
i detta fallet är det kanske därför lite tidigt att tala om partiets starka
tillbakagång, fast gunås även andra skäl tala för att det bär utför med ganska
stor hast. I alla kretsar utan undantag ha siffrorna fallit och detta i somliga
kretsar med bortmot 50 % eller ännu mera. ’ Så är förhållandet i Bajern och
Sydtyskland över huvud men även i Mecklenburg och på andra ställen. Relativt
bäst har det gått i Berlinkretsarna och i delar av mellersta Tyskland.
Bajerska folkpartiet, som uppträdde med egen kandidat förmodligen i hopp
att samla så pass många röster från de mindre partierna, welferna och
agrarerna, bajerska bondeförbundet samt från centerns högra flygel, att de skulle
bli en faktor att räkna med vid uppmarschen till slutstriden, begingo ej valet
på sådant sätt, att man kan säga, att de lyckades i sitt uppsåt. En hel del
welfer röstade visserligen med dem, men den katolska centern höll sig i stort
sett till sitt eget parti. Bajerska folkpartiets Held var mera högerorienterad
än centerns Marx, och att döma efter den dragningskraft Held utövat skulle
högerflygeln inom centern ej vara särdeles betyd ol sof ull. Ej ens i Bajorn kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
