Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförda[1] — beräkning, skulle, under den förutsättning att
produktionsökningen sker något så när jämnt, förkrigsnivån inom
storindustrien (vilken legat djupast nere) nås någon gång i början av
andra halvåret, alltså nästa vår, och den genomsnittliga
produktionen redan den 1 okt. 1925 uppgå till mellan 80 och 90 % av
förkrigsnivån. Vilket naturligtvis icke hindrar, att densamma inom
vissa industrigrenar redan överskridit sagda nivå flera gånger om
och inom andra grenar ännu är långt efter.
Vad slutligen den mindre och med hantverk likställda industrien
beträffar, har dess produktionsvärde beräknats 1913 till 1,390 milj.
rubel, 1924—25 till 1,050 milj. och 1925—26 till 1,370 milj. rubel.
För den som oupphörligen ser nya mas- och martinugnar, nya
fabriker och nya arbetarsamhällen växa upp, och för den, som besinnar
att Rysslands elektrifiering, vilken ännu för några år sedan
betraktats såsom en utopisk "dröm av den vansinnige Lenin", nu håller
på att förverkligas, finnes intet tvivel därom, att ovanstående siffror
tala sanning och att Rådsförbundets produktion utvecklats med
amerikansk fart. De stora Schatur-verken söder om Moskva ha
redan öppnats och i Volkov-verken — det största
elektricitetsverket i Europa — äro arbetena så långt framskridna, att själva
turbinerna hålla på att inmonteras; vilket för övrigt sker med
biträde av svenska ingenjörer. Innan årets slut skall den första
elektriska kraften ledas från dessa väldiga verk och
Leningradindustriens elektrifiering stå inför sin fullbordan.
För ett slutgiltigt bedömande av systemets värde är emellertid
allt detta icke nog. Man måste också undersöka, om produktionen
är ekonomisk, om denna storartade produktion måhända endast
möjliggjorts genom arbetarklassens förslavande under ett
utsvettningssystem, om avsättning finns för de producerade varorna, samt om
möjligen den övriga delen av befolkningen, konsumenterna, de stora
bondemassorna fått betala fiolerna. Är någotdera av dessa
förhållanden för handen, är det tydligen en nackdel.
Av de i produktionens ekonomi ingående faktorerna ha i
Rådsförbundet arbetslönerna spelat en oproportionerligt stor roll. Det
är emellertid intet kriterium vare sig på sund ekonomi eller på höga
arbetslöner. Tvärtom! Under det värsta förfallets tid erhöllo
rådsväldets arbetare, på vilkas goda humör Sovjetmakten ju ytterst vilar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
