Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
accepterade växlarna kunde icke inlösas. Åtskilliga kooperativa företag
kommo på obestånd, medan flertalet fingo sina affärer ordnade så,
att växlarna omsattes av bankerna mot rätt för de senare att utöva
kontroll över de kooperativa företagens finanser samt över att endast
sunda affärer i fortsättningen komme till stånd. Krisen är nu i
huvudsak avvecklad. Efter det 1925 års rika skörd börjat realiseras,
har böndernas köpkraft hastigt stegrats, de kooperativa företagens
varulager ha i stort sett gått åt som smör, och växlarna kunnat
inlösas. Pendeln har gjort ett slag åt andra hållet, i det statstrusterna
icke hunnit tillverka nog stora kvantiteter varor. (I förbigående sagt
ett exempel på hur naturens nycker kunna leka med en
"planhushållning"!) Till den grad har befolkningens köpkraft ökats. De
kooperativa företagen ha nu erhållit direktiv att genom import från
utlandet täcka sina behov även av sådana av de inhemska trusterna
tillverkade konsumtionsvaror, för vilka importlicens eljest icke
plägar beviljas. Böndernas köpkraft i fråga om industrivaror har för
1925—26 beräknats till 2,690 milj. rubel mot 1,798 milj. 1924—25.
Den brist, som måste täckas med import, har beräknats till 240 milj.
rubel (efter partipriser).
De kooperativa organens företrädesrättigheter ha under tiden
reducerats till ett mera normalt läge, där sagda organ visserligen
fortfarande ha en gynnad ställning, men stå under sträng kontroll av
sina kreditgivare. De skola därvid av egen kraft på allt flera
områden konkurrera ut privathandeln, vilken numera icke blott äger
laglig rätt att existera, utan även får hos trusterna mot växlar
tillhandla sig vad statens och kooperationens handelsföretag icke förmå
köpa. Dessa halvprivatväxlar diskonteras i bankerna mot något
högre diskonto (c:a 12 %) än rena stats- eller kooperationsväxlar,
i den mån affärerna ifråga anses fylla ett det allmännas behov. I
övrigt förmedlas privatföretagens kredit av halvofficiella ömsesidiga
kreditföreningar, varigenom likaledes sagda företag indirekt dragas
in under bankernas kontroll.
Trots den inre konsolidering konsumtionskooperationen under den
nu överståndna krisen underkastat sig, har den i stort sett förmått
bibehålla både sitt medlemsantal och sin omsättning. Antalet
medlemmar av konsumtionsföreningarna har i själva verket ökats från
7 milj. hushåll den 1/10 1924 till 8,1 milj. den 1/4 1925, varav
3,6 milj. komma på städerna och 4,5 milj. på landsbygden. Antalet
butiker och försäljningsaffärer har ävenledes ökats från 34,900 till
46,400, och omsättningen inom de lokala föreningarna har under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
