- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
464

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Sterner, Rich.: Konjunkturrörelse och penningvärdesändring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

464

RICH. STERNER

I dessa svårigheter har den ekonomiska vetenskapen blivit en god
hjälp. Detta icke minst därför, att den gjort till sin uppgift att
undersöka och förklara alla de företeelser, som äro förknippade med
ekonomiska omvälvningar överhuvud taget. Det har nämligen visat
sig, att en hel del rön och iakttagelser, som man gjort angående den
egendomligt regelbundna följd av varandra avlösande hög- och
lågkonjunkturer, som genomlöper hela 1800-talet och går ända fram till
1914, i stor utsträckning äga sin tillämpning även på de säregna
förhållanden, som världskriget skapat. Man kan därför aldrig tränga
våra dagars ekonomiska problem riktigt på djupet, om man inte först
sätter sig en smula in i den principiella sidan av
konjunkturfenomenet. Ty även om varje förändring inom näringslivet företer sina
bestämda kännetecken, som skiljer den från alla övriga, så ha på
samma gång alla mera allmänna upp- och nedgångsrörelser en viss
gemensam karaktär. Och det är vanligen just det som en
konjunkturcykel sålunda har gemensamt med alla andra, som utgör det
paradoxala, det svårförklarliga i dess sammansättning. De mera tillfälliga
egenskaperna kan man däremot oftast komma underfund med utan
någon större ansträngning.

I.

Konjunktur fenomenets yttre karaktär.

En konjunkturcykel består av en högkonjunktur med därpå
följande lågkonjunktur — eller tvärtom. Högkonjunkturen
kännetecknas vanligen av produktionsökning. Häri behöver ju inte ligga
något särskilt märkligt. Om ett lands tillgång på produktionsmedel
ökas (t. ex. genom upptäckt och ianspråktagande av nya kollager),
om tekniken gör framsteg och sålunda möjliggör större resultat vid
samma uppoffring av arbete, kapitäl, jord och råvaror som förut
eller om någon främmande världsdel öppnar en ny marknad o. s. v.,
så blir ju en ökning av landets totala produktion en helt naturlig
följd. Men det underliga är, att detta produktionsuppsving ofta
förlöper i ett sådant onaturligt raskt, nästan feberaktigt tempo utan att
detta synes vara motiverat av de reala orsakerna, och så plötsligt
hejdas genom en våldsam kris, som helt hastigt kommer stora delar
av produktionen att avstanna och läggas ned, samtidigt som en
omfattande arbetslöshet inträder. Krisen övergår så i en mera jämn,
men icke desto mindre kännbar depression, som först så småningom
ger sig för att slutligen övergå i ny högkonjunktur o. s. v. På det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free