Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Croner, Fritz: Den tyska »socialiseringen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA »SOCIALISEBINGEN» 109
Den allmänna socialiseringslagen, som skulle bilda ram för en serie
tillämpningslagar, lyder i de för oss här viktiga paragraferna:
§ 1.
Varje tysk har, sin personliga frihet i all helgd, den sedliga
plikten att använda sina andliga och kroppsliga krafter så, som
det allmännas väl fordrar...
§ 2.
Staten har befogenhet att mot lämplig ersättning på
lagstiftningsväg i det allmännas ägo överföra för socialisering
lämpade ekonomiska företag, isynnerhet sådana som avse
utnyttjande av mineraltillgångar och naturkrafter.
§ 4.
I kraft av den i § 2 omnämnda befogenheten kommer genoan
särskilda rikslagar iiinyttjandet av stenkol, brunkol, briketter
och koks, vattenkraft o. s. v. att regleras enligt sa)mliälleliga
synpunkter. För kolindustrins speciella område träder,
samtidigt med denna lag, en lag angående reglering av koldriften
i kraft.
Vi ha alltså i § 1 kontentan av en till ingenting förpliktande
predikan, men i övrigt i hela lagen inte ett ord om nationalisering, intet
ord 0011 överförandet av produktionsmedlen från privategendom till
samhällelig egendom ; härom talar endast i § 2 det mångtydiga
uttrycket ’’i det allmännas ägo överföra’" och i § 4 den ännu
märkvärdigare formuleringen : ’ ’regleras enligt samhälleliga synpunkter
Denna brist på klarhet i uttrycket är ingen händelse. Man hade
i lagförfattarnas kretsar inte alls någon avsikt att lägga beslag på
privat egendom. Man ville ’’socialisera" på basis av och med hjälp
av den kapitalistiska privategendomen. Det kan låta gåtfullt, och
jag förstår att denna underliga ’’tyska socialisering" tarvar en
utförlig förklaring. Men först måste vi redogöra för huvuddragen i
den första speciella socialiseringslagen, lagen om regleringen av
kolindustrin, på det att vi må ha klart för o»ss angreppspunkterna för
vår kritik.
Kolgruveägarna bli genom lagen sammanförda i 11
distriktssyndikat, Som tolfte syndikat kommer så gaskokssyndikatet, omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
