Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Händelser och spörsmål - Sveriges stora uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Sveriges
stora uppgift.
Vid det extra möte, till vilket Nationernas förbunds
dele-geradeförsaniling sammanträder den 8 mars, skulle säsom
ursprungligen var tänkt endast vissa med Tysklands inträde
förknippade praktiska och formella frågor ordnas. För någon månad sedan
blev det emellertid plötsligt bekant att några av förbundets medlemmar ämnade
l)egagna tillfället att frampressa en omplacering i rådet och en utökning av
detsamma som om planen går i verkställighet på det mest radikala sätt skall
förändra rådets hittillsvarande karaktär. Polen, Spanien och Brasilien ha
sålunda framträtt med krav på ständig representation i rådet vilket f. n. endast
innehas av stormakterna England, Frankrike, Japan och Italien, vartill inom
kort skulle kommit den fjärde europeiska stormakten: Tyskland. Polen har
som bekant ingen plats i rådet, Spanien och Brasilien ingå i de sex valbara
medlemmarnas grupp i rådet. Om de tre makternas krav tillfredsställdes
samtidigt med Tysklands inträde skulle de ständiga rådsmakternas antal fördubblas
och mot de åtta i rådet permanent representerade makterna stå endast fyra
valda eller om vakanserna efter Spanien och Brasilien fylldes detta med ens
svälla ut till en organisation på fjorton medlemmar. Men därtill kommer att
ott flertal makter skulle anse sig ha lika berättigade anspråk som Polen, Spanien
och Brasilien på ständig representation i rådet och då till sist Förenta statenia
och Ryssland när de en gång sluta sig till förbundet nödvändigtvis måste
tilldelas permanenta platser är det utan vidare klart att den extra
förbundsförsamlingen skulle beträda en högst vansklig väg, om den nu i ett slag
genomförde den begärda radikala utökningen. Rådet skulle utvecklas till en
organisation av stormakter och andrarangsmakter, i vilken småstaternas inflytande
fullständigt sattes ur spelet och som på församlingens bekostnad skulle bli
helt dominerande inom Nationernas förbund. Att hela dess framtid står på
spel i dessa dagar är därför icke för mycket sagt. Förbundets demokratiska
grundtanke hotar att gå förlorad, ja folkförbundet i praktiken upplösas för att
lämna rum åt en stormaktkonklav, vilken liksom före kriget träffade sina
överenskommelser och gjorde upp sina mellanhavanden obekymrade om de många
små staternas intressen.
Även om konsekvenserna icke utdragas så långt kunde en ohejdad köpslagan
och ett hänsynslöst schackrande mellan gamla och nybakade stormakter
knappast undgås för att säkerställa den i statuterna föreskrivna enhälligheten inom
den på detta sätt vidgade rådsorganisationen. Ha dylika tendenser till
byteshandel gjort sig gällande redan i det nuvarande rådet skulle det i den nya
rådsorganisationen finnas långt mindre respekt för rättsliga eller objektiva
normer vid frågornas aygörande.
Därmed är naturligtvis icke sagt att rådet är bra som det är. Tvärtom. Men
felen skulle blott förvärras om utvecklingen ginge i den riktning, som vissa
mäktiga, politiska kombinationer i Europa arbeta för. Fönitom den
grundväsentliga brist, som vidlått Nationernas förbund, nämligen frånvaron av några
av världens största nationer, har rådets moraliska prestige lidit av det faktum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
