Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lindström, Rickard: Till det socialdemokratiska partiprogrammets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 EICKARD LINDSTRÖM
Över arbetarna’’. August Palm vägrar sålunda att utan vidare
acceptera dogmen om ’’den enda realitionära massan’’. Hans
formulering i jämförelse med den danska förebilden ger full klarhet om,
att han såg borgarklassen som en mera sammansatt och differentierad
nmssa, som icke kunde skäras över en kam. Det torde icke vara
för djärvt att påstå, att redan 1882 fanns i Palms medvetande den
grundsats, som sedermera spelat en så stor soll i den svenska
socialdemokratins gärning: att demokratiska element inom borgarklassen
voro att anse såsom värdefulla och nödvändiga bundsförvanter till
arbetarklassen i kampen mot de "reaktionära elementen" i
samhället. Vänstersamverkans idé fanns sålunda i sin första antydning
redan hos August Palm. Det är av stort intresse att kunna fastslå
detta, ty därav framgår att den svenska socialdemokratin ända sedan
sin allra första barndom ställde sig utanför de trånga dogmernas
värld. En vag antydan om samma inriktning kan ligga uti, att Palm
förvandlar det danska programmets krav på "et socialistisk
Samfund" till "ett soQ,m\denwkratiskt samhälle". Denna omformulering
skulle vara obegriplig, såvida icke däruti låge en medveten avsikt
att framihäva det allmänt demokratiska momentet i
framtidssamhället. Även här torde det vara fråga om en anpassning efter mera
bestämt svenska tänke- och föreställningssätt.
När man kommer över till de punktvis formulerade kraven,
observerar man att Palm uteslutit den passus i det danska programmet,
som speciellt sysslade med jordfrågan. Orsaken därtill är icke så
lätt att komma på spåren. Måhända hade Palm icke kommit till
klarhet med sig själv i denna punkt, eller kanske ansåg han, att den
icke på länge kunde bliva riktigt aktuell för en rörelse, som enligt
tingens natur främst måste taga sikte på industriarbetarna.
En intressant skiljaktighet kan iakttagas ifråga om
skatteprogrammet. Danskarna krävde "Af skaf felsen af alle indirekte
Skatter". Palms foa-dran var: "Avskaffandet av alla sådana indirekta
skatter, som trycka massan av folket". Även härvidlag vägrade Palm
att schematisera, och det lider icke tvivel om att hans lilla
omskrivning rymde en med hänsjra till problemets natur mera realpolitisk
syn än den enklare gestaltade danska tankegången. Palm uteslöt
vidare punkten om förbud mot nattarbete, sannolikt av
opportunistiska skäl. Uppenbarligen på samma grunder mildrade han
formuleringen beträffande barnarbetet. En speciell svensk synpunkt på
de dåvarande samhällsförhållandena lade han fram genom att fordra
lösdrivarlagens upphävande. Punkten sjukkassornas förvaltning
hade direkt överförts från det danska programmet. Då den
sannolikt icke hade någon raison d’étre i Sverige, togs den bort i
Hälsingborgseditionen.
Mönstret för de båda här jämförda programmen var som redan
anförts det tyska Gothaprogrammet av 1875. Då det är viktigt
att kunna bedöma de skandinaviska programmens beroende av det
tyska anföres här det senare i översättning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
