Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Olberg, Paul: Reallönen i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REALLÖNEN I SOVJET-RYSSLAND
45
M o 8 k v a | Leningrad i
Beståndsdel av––––––––i––––––––1––––––––i––––––––1
arbetarens inkomst ! XI. 1923 | XII. 1922 | XI. 1923 | XII. 1922
|Rubel| % JRubel| % ’jRubel| % |Rubel| % j
i | "1 I i I i I i !
j Familjefaderns lön .............j 10,84 70,2 9,96i 68,8 10,49 75,5 9,89 67,éi
| Hans övriga inkomster ......... 0,54 3,5 0,29 2,il 0,n 0,9 0,38 2,5|
i Familjemedlemmarnas lön......| 2,20 14,2 2,53! 17,5 0,39 6,8 1,391 9,4
I Deras övriga inkomster .........i 0,38! 2,5 0,22 1,5 0,3i| 2,81 0.27 1,81
| Försäljning av inventarier......: 0,37 2,4 0,68 4,6 0,54 4,0 0,88 6,o|
| Skuldsättning ........................ 0,6i| 4,1 0,38 2,6 0,57 4,1 0,64 4,4J
I Övriga inkomster ..................I 0,47j 3,1 0,42| 2,8 0,75| 5,4 0,43! 3,i|
\ Besparingar...........................j — j — 1 — | — | — | — | 0,79| 5,4|
Tillsammans ! 15,44| 100 ! 14,48j 100 j 13,7oj 100 114,7e| 100l)|
Vi se, att den genomsnittliga arbetslönen i Moskva år 1922
utgjorde endast 68,8 % och år 1923 70,2 % av inkomsten; för
Leningrad äro motsvarande siffror 67,4 % och 76,5 %. Nära en tredjedel
av inkomsten utgjordes av beståndsdelar, som undergrävde
arbetarens ekonomi, tvånget att skaffa sig ansenliga biinkomster verkade
ogynnsamt på produktiviteten.
Den i förbigående omnämnda löneförhöjningen under åren 1921
—1923 var intet resultat av en målmedveten rysk socialpolitik.
Fastmer kan den härledas ur "krafternas blinda lek"; de ledande
ekonomiska organen voro helt enkelt icke på det klara med förhållandet
mellan produktionens ståndpunkt och arbetslönens höjd liksom ej
heller med industrins rationella organisation över huvud taget.
Produkternas självkostnadsproblem existerade mestadels icke för dem.
Mycket betecknande är i detta avseende nedanstående
konstateranden, som vi hämta ur en sovjetistisk uppgift: "under den första
tiden av systemets tillämpning (1921—22) stod storindustrin inför
frågor, som den icke ens i deras grunddrag hade löst och detta ända
till det ögonblick, då inför de centra, som reglerade industrin,
prisproblemet dök upp i hela sin vidd. Vad innebär priset? Skall det
täcka tillverkningskostnaderna? Och — i senare fallet — inom vilken
gräns, om produktionsapparaten är delad i två delar, av vilka den
ena delen är i gång, den andra icke? Skall slutligen priset i sig
innefatta även beståndsdelar av vinsten och — i så fall — till vilken
grad?"2)
*) E. Polisk: "Arbetarens budget i november 1923’’ (Arbetet i USSR),
Moskva 1924.
2) Prof. P. Isitzenko: "De ekonomiska förutsättningarna för de närvarande
pnsväxlingarna på industriprodukter." Moskva 1922 (ryska).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
