Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
ERNST WIGFORSS
givits av fyra ledamöter tillhörande arbetarpartiet, nämligen
fackföreningsmannen J. W. Bowen, parlamentsledamoten H. B.
Lees-Smith, en bekant kvinnlig nationalekonom, Mrs Barbara Wooton och
slutligen prof. Fred Hall, ledare av kooperatörernas
studieverksamhet. Den sistnämnde har emellertid avgivit även en egen reservation,
därför att han icke kunnat ansluta sig till minoritetens ståndpunkt
ifråga om "kapitalskatten", fastän han i övrigt delar dess
uppfattning i beskattningsfrågorna.
Det framgår redan härav att en av skiljelinjerna i kommittén,
och till det yttre den grövsta, har gått mellan majoriteten som
avstyrker en "kapitalskatt", och minoriteten som under vissa villkor
förordar den. Prof. Hall skiljer sig från majoriteten därigenom att
han önskar en betydligt snabbare avbetalning av statsskulden med
hjälp av en kraftig beskattning delvis även den av engångsnatur.
Om betänkandet väsentligen sysslat endast med frågan om de
engelska krigsskulderna, skulle det från vår synpunkt icke haft så
stort intresse, som det nu har. Men med utgångspunkt i frågan om
statsskulden, dess avbetalning och varifrån medlen skola tagas, har
kommittén underkastat hela raden av spörsmål rörande beskattningen
och dess verkningar en synnerligen ingående undersökning. Just
därför att ett konkret problem förelegat, en beskattning av viss given
höjd och med en viss fördelning på olika skatteformer och olika
medborgargrupper, har diskussionen tvingats ned från den rena
teorins höjder och medlemmarna ha fått ta ståndpunkt till de olika
utvägar man har att välja på. De ha inte, som så ofta sker i den
rent fimansteoretiska diskussionen, kunnat tala om skadliga eller
gynnsamma verkningar in abstracto utan ständigt haft för ögonen
de olika praktiska alternativ som kunna ifrågakomma.
Därmed är inte sagt att vare sig majoritet eller minoritet skulle
visa någon slags ringaktning för "teoretiska resonemanger" i
betydelse av klart genomtänkta uppfattningar. Tvärtom är det med
stort intresse man finner de praktiska männen inom majoriteten på
en hel rad punkter bemöda sig om att vederlägga populära
missuppfattningar och villfarelser ifråga om skatternas verkningar, som
leva ett så friskt liv i de praktiska affärsmännens
föreställningsvärld, och som inte saknat energiska och framstående talesmän bland
den mängd "vittnen", som kommittén enligt engelsk sed inkallat,
och vilkas uppfattningar i ganska stor utsträckning i betänkandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
