Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Svanberg, Victor: Ett lyriskt år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KTT LYRISKT AR 27
löf värmländsk bruksadel — och Karlfeldt dalmasarnas gamla goda
tid. Många ha låtit förleda sig att tro, att denne bondeskald är
realist; ibland tycks han rent av själv tro det, till exempel i den
rad dikter i sista samlingen, i vilka han i^ysslar om blommoi* på
sin ägandes gård vid Opplimen, som "Eriksgata" och
"Plantering". En stadsbos ferieförströelser! Nej, han är en
drömmande romantiker; det har han också i visare stunder erkänt. I
sådana stunder ljuder hans strängaspel klarast — när han vidgår,
att det allmogeliv han prisar är försvunnet eller försvinnande. ’ ^En
gammal rocksvarvare’’ är ett sådant stycke. Dess sista strof lyder:
Värdigt i skridt mellan skördemo^a ängar
far du bort, och ibort far din tid.
Ingen i ditt hus som kan stämma dina strängar,
ingen som din svarA^tol tar vid.
Tornets trampa går,
tunga kläppen slår.
Herre, giv oss alla din frid!
Hur samme man haft hjärta att skriva och ge ut det bilistgyckel
med gammaldags helig enfald, som benämnes "Kyrkosångarne",
fattar jag inte. Det är kanske humor, men det är inte rent spel.
Om Karlfeldts människor äro ett utdöende släkte, så är väl dock
den natur, han besjunger, sund och levande, invänder kanske någon.
Jag svarar: tyvärr inte. Romantiken är blott ännu mer försåtligt
gömd där. I denna naturlyrik dominerar ett älsklingstema: hösten. I
Hösthorn, sextiåringens bok, kan detta vara på sin plats, men märk,
att förkärleken för hösten gav prägel och namn redan åt Flora och
Pomona för 20 år sedan. Och märk vad som är höstens högsta
lockelse: att måttet är fullt, inget mer att hoppas, förvissnandet och
döden nära:
Se! Nu är årets högsta tid,
hösten tömmer sitt horn.
Allt är fullbordat ur lök och frö,
skönt och moget att dö.
Visst har förgängelsen och döden sin skönhet, men låt oss
erkänna att den är något annat än livets skönhet. Karlfeldt ägnar
en dikt åt nutidens ungdom och ömkar den för att den är sjuk och
lietsad och dansar med "benen i darr". Jag vet inte, om den är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
