Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1928 - Sturmthal, Adolf: Härorganisation och partiell avrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄROEGANISATIOl^ OCH PARTIELL AVRUSTNING 20?
Övningstiden för infanteriets rekryter är 65 dagar, för artilleriets
75 dagar och för kavalleriets 90 dagar och att hela den
värnpliktiges tjänst nnder 12 år uppgår till 88 ä 112 dagar.
Svaret slöt sålunda: I varje fall och oavsett de åtgärder, som
ännu kunna komma att vidtagas för att minska de militära
bördorna, förfogar Schweiz för närvarande över en militär apparat,
som i jämförelse med andra länders är utomordentligt liten. Detta
land är därför i sin goda rätt om det tänker, att ifall alla andra
medlemmar i foU^förbundet ville i samma mån inskränka sina
rustningar, så skulle avrustningsfrågan, om icke fullständigt, så dock
i det närmaste vara löst.
Vi understryka denna slutsats: skillnaden mellan milisarmén och
kasernarmén är, att den förstnämnda har en fullständigt defensiv
]?:araktär. Folkförbundet borde lägga alla sina medlemmar på
hjärtat, att de skulle inskränka sig till rena försvarsoirganisationen och
att avlägsna varje spår av angreppsanda i armén.
.... Enligt vår mening borde man genom upprättande av
milis-arméer genomföra paktens artikel 8. Dessa arméer motsvara alla
de krav på statlig säkerhet, som pakten har räknat med. De skulle
i ett givet ögonblick kunna giva en oemotståndlig verkningskraft
åt de aktioner, till vilka alla medlemmar i folkförbundet förpliktat
sig, ifall en av dem angriper fredens grundsatser.’’
Det är intressant att jämföra dessa Jouhaux’ teser med en
engelsmans åsikter i frågan. Professor P. J. Noel Baker representerar
den gamla engelska traditionen i fråga Oim motstånd mot den
allmänna värnplikten. Han skriver i en bok^:
"Den allmänna värnpliktens system är relativt nytt, men man
kan därför icke vänta, att Europas kontinentala stater skola
förklara sig beredda att uppgiva det. De skola måhända medgiva
att inskränka perioden för den tvångstjänst, till vilken de inkalla
sina undersåtar. De skola måhända också medgiva att inskränka
procentsatsen av de årsklasser, som de ålägga tvångstjänst. Men
de kcmma icke att gå med på att uppgiva rätten att medelst
lagen tvinga sina medborgare att göra militärtjänst för staten.
Detta må vara beklagligt, men det måste accepteras. Det är utan
tvivel sant, att den allmänna värnplikten är den största enskilda
orsaken till den moderna militarismen. (Kurs. av artikelförf.) Men
Disannament. London 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
